Inför årsskiftet

Hallå där!

Så härligt det är att ta ledigt från alla måsten! (Ja, så långt det nu går. Räkningar måste betalas och snö skottas osv.)

Mina döttrar och jag har dels varit på IKEA (i samband med att jag tittade till blommor och lägenhet i Älmhult) och dels på Kreativum i Karlshamn (experimenthus med dombiograf). Det har varit inspirerande dagar, samtidigt som vi fått känna samhörighet och umgåtts.

Dessemellan har det varit snöstorm med extremt dåligt väder och väglag samt begravning. Det senare är ju både ledsamt och ändå trevligt på samma gång - det blir av att träffa resten av släkten och spörja hur det står till med allt och alla.

Men det måste inte alltid hända något utanför hemmet - går så bra att knäcka nötter, smaska på godis antingen med läsning, handarbete el framför TV:n eller spela något spel. Nu när ett tjockt snötäcke lagt sig som dämpning hörs inget från trafiken på vägen som slingrar förbi. Det som rör sig på nära håll är fåglarnas ivriga trafik till och från fågelbordet i trädgården. Otroligt rogivande alltsammans - precis vad vi behöver efter hektisk vardag.

Inte ens nyheterna hetsar upp på samma sätt under dessa latdagar, även om man gnisslar tänder då och då. Samtidigt går väl vissa redaktioner på lite sparlåga också - med långa reportage som förberetts före helgerna till att fylla mellandagarnas tidningssidor.

Det har t o m blivit lite luftigare i kylskåpet lagom till nyårsmaten. Här blir inget dundrande firande, utan stillsamt då också. Får ta igen det vid senare tillfällen... Kul i alla fall med all snö som ligger - det blir ljusare och renare då, och den har trillat ner vid rätt tid på året. Många år har ju vintern kommit i slutet av februari, och då börjar man ju sikta in sig på vår.

Jag önskar Dig som tittar in ett gott slut och en god start på 2006! Då ska vi göra ett allvarligt försök att byta regering - lova mig det! Det ska regeras för enskilda människors bästa och för landets bästa - inte för maktens egen skull!

Julfrid här hemma

God fortsättning på helgen!

Äntligen har julfriden lägrat sig här hemma! Vi firade på juldagen här, eftersom det var pappas julafton, så idag känns det som lugn och fin juldag, trots att det är annandag. Knäcka nötter, smaska lite godis och frukt, lättsamt på TV, lutfisk med tillbehör och bara rå om varandra. Vädret har varit mer än snålt idag, med kraftig vind och lite snöfall. Det har blivit ljust och vackert med ca 5 cm snö. Fåglarna har varit flitiga vid fågelbordet, för att kunna hålla värmen.

Det är årsdagen av tsunamin, men jag vägrar delta - dvs lyssna el titta på de oändliga program som sänds idag. Oron förra året för grannar och vänner som var iväg, men klarade sig, all nyhetsrapportering både då och nu, samt det omöjliga läget att kräva ut ansvar av regeringen gör att jag vägrar. Siktar in mig på KU-förhören och ev misstroendeförklaring då. Paus idag alltså, även om jag har min åsikt klar - ansvarslöst skött för ett år sedan från staten - naken okunskap och fel fokus helt enkelt - att bry sig mer om sitt eget revir än de nödställda medborgarna!

Julottan igår i Älmeboda kyrka var som vanligt en höjdare - (absolut inte tack vare prästen) med mängder av marschaller som kröner kyrkogårdsmuren och välkomnar besökarna vid 04.00 på morgonen och över 500 levande ljus som värmer och lyser inuti vår vackra kyrka så är det en höjdare att lyssna på julbudskapet i form av sång och musik samt textläsningarna. Härligt också att få se och önska alla en god jul - dem som man umgås med i vardagen eller bara ser då och då, men ändå hör ihop med genom att ha bott länge på samma plats och dela värderingar med i många fall. Sova kan man göra senare.

Tomten bjöd bl a på presentkort till ryggmassage - precis vad jag behöver, liksom det SPA-kort jag fick som avskedspresent från jobbet. Jag ska kunna njuta även efter julfriden - det ser jag fram emot i alla fall!

Ta vara på samvaron el besök någon som också är ensam - livet går inte i repris.

Vemod, förväntan och Det ante mig!

Hallå igen!

Har varit på konferens med jobbet i underbar miljö på Öland, men trots alla underbara idéer som kläcktes inför kommande arbetsår, förunderligt god mat och samvaro, så var den övervägande känslan för mig vemod. Det var sista gången för mig - åtminstone på överskådlig tid, eftersom mitt projekt inte har finanser att fortsätta. Många kramar således! Och jag är s k arbetssökande el "står till arbetsmarknadens förfogande"... Det kan leda till något spännande naturligtvis, fast just nu känns saknaden närmast.

Saknaden känns även efter släktens äldsta, som fått ge upp precis före jul. Min glada faster Signe, strax 96, orkade inte mer. Men hon har haft ett oerhört innehållsrikt liv, varit stark i sorg och katastrofer och gått vidare med omtänksamhet och glädje. Ett föredöme!

Det ante mig att Migrationsverket har en hel del rötägg med helt fel inställning till de asylsökande. Det har ju visat sig i den myndighetsutövning, som inte följt våra lagar utan tjänstemännens egen policy på något sätt. Nu har det som varit starka misstankar bekräftats för allmänheten via media. Mina tankar går till alla gömda, rädda och i klorna på dem som firar avvisningar med champagne! Nu krävs krafttag för att få en värdig hantering av dem som önskar bidra med att bygga nytt i vårt land, och därmed rädda sig undan förföljelse av olika slag i sitt ursprungsland.

Julen står för dörren - hoppas ni får det helt fantastiskt skönt i helgerna med avkoppling, samvaro och så mat och en del nöje! Vi behöver nog en blandning av det. Ska just kasta mig ut genom dörren för att handla sista ingredienserna till julmat och frukt. Samtidigt ska jag möta Ingelöf vid tåget inkl Franz (dotter med katt). Erika (andra dottern) kommer också över för en snabblunch och för att hämta julpynt till sin första egna gran.

Förväntan är känslan för stunden - härligt att få vara tillsammans.

Ha det nu riktigt gott Du också!

Ett färskt avtal till...

... EU:s långtidsbudget. Även i dessa förhandlingar går det sakta - med att få Frankrike till att acceptera reformering av jordbruksstödet. Det kan väl inte vara rimligt att denna till stora delar moderna koloss till stat ska få mest jordbruksstöd av alla EU:s länder?! För att inte tala om vissa grödor som odlas (tobak)!
Nåja, det avtal som slöts går ju i rätt riktning, men det är klart att de nya länderna blir besvikna. Det är ju samma mentalitet som styr i dessa förhandlingar som i WTO-förhandlingarna. "Klart de fattiga länderna ska få det bättre, men inte på vår (EU:s) bekostnad."

Tur jag inte orkade ta med det i nattens bloggbidrag, då hade jag kanske inte haft anledning att återkomma så snabbt.

Håller annars på med att runda av i projektet jag jobbar samt söka nytt jobb. Inte världens enklaste kanske - blir måhända en småföretagare - vem vet?

Ser fram emot samvaron med mina döttrar i helgerna framöver. Buskatten Franz får man på köpet. Han kommer att ha Discovery Channel eller Animal Planet IRL under fågelbordet i trädgården. Det går inte åt så mycket fågelfrön då... Skämt åsido - så kommer han ju ut på grönbete, stadskatt som han är. Fast han gillar inte sista biten med bil på krokig väg - lite åksjuka då.

Vi hörs!

Det går för sakta...

... både med att möta de fattiga länderna i världshandeln (WTO) och med min julstädning. Fast idag har bådadera gjort vissa framtsteg.
Allvarligt talat - hur ska de fattigaste länderna behöva vänta till 2013 med att vi har avskaffat våra jordbrukssubventioner? De behöver ju uppsving genast! Nå, ett mycket litet steg har tagits i rätt riktning i och med dagens överenskommelse.

Apropå fattigt land, så fick jag en positiv överraskning i fredags. Hade fått en avi att hämta skrymmande brev på postens utlämningsställe. Trodde det var min restnoterade väggalmanacka som äntligen skulle levereras. Men döm om min förvåning, då det i stället låg ett knubbigt paket på disken. Ytteremballaget var en kartong för microprocessor Pentium X.X och jag förstod först ingenting. Sedan hittade jag en glädjande avsändare och började misstänka hur det låg till. Jag hade fått julklapp från Rwanda - ett paket väldoftande rwandiskt kaffe som jag kan ha att bjuda på i helgerna. I Rwanda pågår ett projekt i form av magisterprogram inom I(C)T som jag har varit med om att grundlägga. Härligt med livstecken därifrån.

Det är ett oroligt hörn av världen. Kongo har sina enorma problem och idag har Sverige stoppat biståndet till Uganda pga odemokratiskt styre och krigsliknande tillstånd. Lugnet i Rwanda rubbas ibland och Burundi är ytterligare en oroshärd. Det är så synd att freden inte kan bestå och folk leva sida vid sida. Då skulle länderna kunna utvecklas positivt betydligt snabbare än nu och det skulle finnas rejält framtidshopp.

Ja, så har det publicerats olika opionionsundersökningar. Jag väljer naturligtvis att tro på Sifos (brukar jag nog göra oftast) där Alliansen har stort försprång. Behövs positiva tankar också. De borgerligas satsning på fler poliser, så att vi får se dem livs levande även ute i mindre samhällen och på landet, välkomnar jag.

Nu gäspar jag som krokodilen i Nu ska vi sjungas Krokodilvisan, så det är nog bäst att säga godnatt!

Ljus i mörkret

Igår och idag på morgonen har det verkligen varit decembermörkt ute. Det är rejält gråväder och solen går ju inte upp förrän man varit på jobbet någon timma. Men det vänder ju snart...

Läste just dagens DN debatt - ett ljus i mörkret åtminstone så länge vi inte har gjort regionindelning över hela landet.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=502896&previousRenderType=2
Sveriges landshövdingar har på uppdrag av regeringen lagt fram en rapport om hur man kan stärka utvecklingen på regional nivå. Regeringen uppmanas att skrota en hel del statliga verk (det finns 552 st) och föra över ansvaret till länsstyrelserna, som känner till de regionala förhållandena. Exemplen som tas fram är sådant vi brottas med i (c) till vardags - strandskyddet, företagens utveckling, det dåliga bemötandet av nya svenskar. Det är glädjande läsning - att föra ut ansvar till den regionala nivån och att lita på att varje område i Sverige känner sina bekymmer och företräden - att vi måste få lov att vara olika och därmed styra olika utifrån lokala förutsättningar. Jag är däremot inte säker på att det är just länsstyrelsen som ska ha mer makt, utan snarare regionen. Men grundtanken lyser upp decembermörkret!

I nära anslutning till ovanstående ligger problematiken med statliga bidrag till bostadsbyggande samt stopplagen. Det liggande förslaget är att enbart bevilja bidrag till tillväxtregionerna /storstäderna - Stockholm, Göteborg och Malmö. Det innebär ju ytterligare dränering på folk från övriga delar av Sverige. Nog finns det lokala områden som också är i behov av byggnation och där den kommunala servicen redan finns utbyggd. I storstäderna ställer ju ökad inflyttning ytterligare krav på kommunikationer och kommunal service, vård osv - vilket inte finns idag i tillräcklig omfattning. Det liggande förslaget till bidrag till de stora tillväxtområdena blir att felmedicinera Sverige - det sjuka blir sjukare. Samtidigt får inte kommuner som har kommunala bostäder i malpåse pga brist på efterfrågan sälja dessa till t ex privat entreprenör, semesterlägenheter el andra satsningar. Anledningen är att förhållandena är helt motsatta i Stockholm. Alltså måste hela landet i övrigt straffas och dras med underskott.
Låt oss tillsammans - vi utanför Storstockholm (Göteborg och Malmö) - kämpa för att även våra bygder kan utvecklas positivt! Då är bidrag till bostadsbyggande utanför tullarna och uppluckrat strandskydd avgörande delar i en sådan utveckling!

I mitt lilla kommunfullmäktige ska vi anta nytt alkohol- och drogpolitiskt program ikväll. I den debatten kommer jag att lyfta frågan om familjecentral. Tro mig - det behövs! Familjer av olika slag behöver stärkas i dagens hårda samhälle och barn och ungdomar behöver stöttas på ett tidigt stadium. Det är både folkhälsa, medmänskligehet och gott ekonomiskt tänkande.

Luciadagen och demokrati

Medan mörkret fortfarande låg lite lätt kvar i morse, tågade lucia med tärnor och stjärngossar samt en tomtenisse in i lokalen på campus i Växjö. Det gavs flerstämmig skönsång dirigerad av tomtetjejen - proffsigt! Jag kom på mig själv med att filosofera över skillnaden mellan luciafirande när barn el barnbarn är inblandade och utan. Utan då kräver man just proffsigt framförande och njutning på annat sätt, och det fick vi. Dessutom serverades traditionsenligt glögg med tillbehör samt lussekatter och pepparkakor. Det var dagens firande och filosoferande.

Därefter vidtog diskussioner kring demokratins inre mysterier - hur möta allmänheten i deras engagemang i enskilda frågor från den politiska horisonten? Vari består det största hindret egentligen? Vi var nog inte överens runt bordet i styrelsen för Institutet för lokal och regional demokrati, och det behöver vi ju inte vara heller. Vägen framåt är viktigast!

På jobbet är det som vanligt, fast ändå inte. Måste samla mig till någon form av slutsummering, eftersom projektkassan tryter vid nyår - åtminstone blir det ett rejält avbrott.

Nu till dagens andra njutning (förhoppningsvis) - att sätta sig på tåget hem i stället för i bilen. Bara det kommer i tid ... Matarlinjen fram till stambanan är inte i bästa skick här i sydost...

Ha det gott bland allehanda lussetillbehör - tänk på att polisen har trafikdrive den här veckan och framför allt på Dina medtrafikanter!

Glitter, julgran och is inomhus

Så har Nobeldagen passerat och jag har inte hunnit med att få några modetips från banketten. Var i stället på lokal julfest i bygdegården Holken. Småtrevligt, massor av folk och mängder med mat.

Innan dess hann jag dock med en del av fredspristalet i Oslo - lättrörd som jag är satt jag med tårarna rullande utför kinderna mot slutet. Vilket tal! Jag ska se om det på något sätt går att få tag på i någon form. En värdig pristagare (IAEA:s ledare El Baradei) enligt mitt tycke och mycket inspirerande.
Så hann jag med en liten del av prisutdelningen i Stockholm. Nobelstiftelsens ordförande borde gå på uttals- och intonationsträning i engelska eller hålla tal på svenska. Pinsamt för en sådan position. Innehållet i talet var däremot intressant - att få höra om Nobels donations villkor och Nobels egna önskemål för 110 år sedan och omvärldens reaktioner.

Idag har jag umgåtts med en mailvän i Olofström. Vi har bl a letat julgran till mitt lilla hus - mjuk och hanteringsvänlig ädelgran av något slag. Det luktade så gott i bilen på vägen hem och stunden ute i granskogen gav påfyllning i både kroppens och själens hälsoskafferi. Samtidigt fick jag med mig kvistar till att lägga framför yttertrappan som "fotskrapa". Så nu är entrén fix och färdig. Kransen på dörren hänger nämligen också på plats. Det som fattas är snön - många plusgrader i dagens gråväder (inte riktigt ljust på hela dagen) och nu blåser det ganska rejält ute. Så pass att den lilla svenska fasadflaggan piskar runt och smäller.

Vi avslutade dagen med ishockeymatch i Tingsryd. Inte världens bästa match precis (vi kunde inte båda två förra helgen då Troja var motståndare). Nu fick Osby storstryk, och det gillade de inte, så det blev en hel del fula tricks och påföljande utvisningar för deras del. På läktaren kunde man snabbt konstatera att det snart är jul och att det var ett bottenlag som motståndare. Lite glest med publik och få kvinnor. Men de ideella krafterna kämpar på med lotterier på längden och tvären, priser till spelarna både först och sist samt värmande förtäring av olika slag. Förutom själva vinsten var det roligast att lyssna in mellanspelslåtarna som används för peppning respektive mobbning. Mycket fyndigt många gånger!

Ja, nu återstår att skriva jobbansökan. Projektet jag arbetar i saknar pengar till fortsatt anställning av mig efter nyår, så det blir till att finna någon ny möjlighet. Håll tummarna för att jag lyckas med det - är ingen bidragsmänniska utan vill mycket gärna försörja mig själv.

Inte lär jag bli headhuntad av statsrådsberedningen el UD heller, som vissa blir. Jag måste säga att jag föredrar öppen annonsering och klart och tydligt rekryteringsförfarande jämfört med det sätt regeringen nu går på i ullstrumporna. Såg hur man löst dessa frågor i Storbritannien på TV häromdagen. Inga godtyckliga tillsättningar i det fördolda där, vad jag förstår. Och ändå går det utmärkt att sköta rekrytering till statsförvaltningens höjdarjobb på detta öppna sätt. Går det i drottningens UK, så borde det ju gå i vårt land.

Har Du koll på glittret inför tisdagens Luciafirande? Eller tycker Du det räckte med det glitter kungliga familjen vädrade på Nobelfesten? Vi mötte skridskoskolans näpna Luciatåg i pausen på hockeymatchen. De minsta tärnorna hade inte åkt så mycket skridskor - det gick charmigt vingligt och en vurpa noterades. Tänk vad enkelt och gulligt går hem!

Ett steg fram och ett tillbaka

Vilken vecka! Inte en enda kväll ledig förrän nu, fredag, och då känner man sig mosig (och är det också verkar det som. Hade just färdat mitt inlägg här men borta blev det - hamnade inte ens bland draften...). Gör därför en ny kraftansträngning för att Du ska få något nytt att konsumera här.

Har varit på videokonferens idag kring bibliotekariers nya pedagogiska roll. Intressant föreläsning med påföljande diskussion. Utsändningen var från Bibliotekshögskolan i Borås och gick till sex olika lärcenter/bibliotek i sydostregionen.

När jag väl träffade min dator efter det, noterade jag att Iran vill flytta Israel till Europa (Österrike el Tyskland) ifall det nu är så att vi européer är övertygade om att folkmordet på judarna ägde rum under andra världskriget... Jaha, det är ju klart besked!
Får jag ha en åsikt i området, föreslår jag att Irak töms på shia- och sunnimuslimer i riktning österut och att Irak blir alla kurders land. Så var det med det steget tillbaka.

Framsteget är att större religiösa samfund i Sverige har enats om att all kvinnlig könsstympning är av ondo, bör bekämpas och denna vidriga behandling av kvinnor inte har stöd i religionerna utan är ett kuiturellt fenomen från tiden låååångt före år noll.
Denna ståndpunkt kan få stor betydelse även i de regioner där könsstympning ingår i kulturen.

I morgon blir det efterlängtat besök hos frissan - det känns som om man lättar ett helt kilo (fastän jag är kortklippt) varje gång. De sista två veckorna innan är jobbiga, för håret är ostyrigt och oformligt. Så det blir lite egenvård och mys, kan man säga.

Hälso- och sjukvård har bilen just fått. Den har fått nya stötdämpare efter 32 000 mil. Det behövdes! Vadå? Vad det är för märke där stötdämpare håller så länge trots skumpiga småvägar på landsbygden? Toyota så klart!

Nu ska jag hålla tummarna rätt, så jag inte tappar detta inslag också. Och Du ska ha det så bra tills vi hörs igen. Har kommit på var felet ligger. Ibland får jag inte upp bilder på skärmen från Internet. Och just nu kan jag inte byta typsnitt el granska sidan innan den publiceras. Det är bara till att kasta sig ut i det blå.

Makten framför allt, så enkelt är det

Hoppas helgen har varit god. Jag har gjort som man ska - kopplat av en del samt hushållsarbetat, men nu sitter jag här och har en del ogjort...

Måste bara återkomma till de övningar CUF inspirerade till härförleden. Idag har jag läst ifatt veckans tidningar till viss del och såg då den första insändaren från (s) med texten "alla ska med så enkelt är det". För några veckor sedan övade jag mig på att ironisera över den textsnutten utmanad av CUF. Nu får jag god användning av den övningen.

Kommissionsrapporten över regering och departement med anledning av Tsunamin är förödande läsning för flera statsråd och statstjänstemän, ändå händer inget som visar att man tar till sig av kritiken och bereder väg för andra ämbetsmän/kvinnor, som svenska folket kan känna verklig trygghet med. Som det är nu känner både de anhöriga, drabbade överlevande och vanliga väljare att staten kan man inte lita på. Dessutom gäller inte vanliga spelregler när någon missköter sig. Vi vanliga dödliga får lämna våra poster, och det gäller även vissa politiker som upplevs alltför hotande - jämför Toblerone. Det tyder på väljarförakt och brist på empati och respekt. Regeringen m fl i toppen har ingen insikt i hur vanligt folk känner och tänker. Göran Persson har bett om ursäkt och tycker att det räcker. En ursäkt som kom 11 månader för sent under press från en frän och uppriktig utredningsrapport! Om han hade bett om ursäkt i januari, men då skyllde han allt på andra...

Jag upprepar en av mina slogans från ett par veckor sedan: Makten framför allt, så enkelt är det.

Tyvärr kommer detta beteende - att inte avsätta dem som misskött sig - att drabba oss alla som sysslar med politik. Väljarna skiljer inte på hög och låg i det avseendet. Alla dras över en kam, och i det här fallet är den inte nådig! Detta fastklamrande vid makten drabbar demokratin i vårt land. Hur ska vi kunna entusiasmera folk att gå och rösta i september?! Folkets dom blir hård - och kommer att drabba såväl (s) som hela det demokratiska systemet.

Förstår att åtminstone mitt parti (c) har planer på misstroendevotum ifall regeringen inte agerar självmant. Men det krävs ju en majoritet i riksdagen för att få resultat - det är absolut nödvändigt med åtgärd, inte för hämnd utan för att visa att väljarna kan räkna med sina folkvalda företrädare - att de är rakryggade och har the guts! De närmaste dagarna blir intressanta alltså.

Hjärtefrågor

En av mina hjärtefrågor är rehabilitering och en annan är jämställdhet. Nu ska jag försöka kombinera dem.

Senaste dagarna har det kommit fram statistik och forskningsresultat på det vi redan kände på oss i ryggraden någonstans och visste sedan tidigare. Män får rehabilitering i högre utsträckning än kvinnor och dessutom mycket dyrare rehabilitering. Försäkringskassan myndighetsutövar inte jämställt och har nu upptäckt det själva! Inte illa att de kommit fram till det!
Kvinnor anses fortfarande inte värda att satsa på i arbetslivet och anses väl tydligen inte heller vara familjeförsörjare, eftersom dessa stora skillnader uppstår. Skäms nr 1!

Det värsta i statistiken är ju alla dem som ingen rehabilitering får, utan klassas ut i sjukpensionering. Många gånger unga människor! Hur kan man bara få hålla på att misshushålla så med människors liv och med resurser?! Skäms nr 2!

Dessa statliga myndigheter är för tungrodda och okänsliga för individer. Nu har FK dessutom kommit på att människor behöver sin sjukpeng respektive föräldrapeng samma månad man är sjuk el ledig för att ta hand om sina barn. Det är oerhört begåvat! Tidigare har det under ett antal år varit ett par månaders väntetid. Alltså måste man först lägga undan ett par månadslöner för att kunna leva medan man blir i behov av sjukvård... Staten har helt enkelt lånat av de sjukskrivna el möjligen av kommunernas socialbidrag /försörjningsstöd för att resurser, rutiner och teknik inte räckt till. Skäms nr 3! Nu ska det rättas till inför valet kan man tänka... Ja, bättre sent än aldrig.

Ser fram emot sammanslagning av trygghetsförsäkringarna i en påse - med enkel vägledning in för den enskilde. Det ska bli slut på kringvalsandet mellan olika institutioner som inte tar sitt eget ansvar utan bollar runt med dem som råkat illa ut.

Slutgnällt för idag! Ska ge mig ut i kvällen för att klara av några ärenden och så småningom lite gott att äta. Kanske totar jag ihop en tipstävling i centerfeminism - det skulle vara bra att ha som intresseväckare. Läser just nu Lizas och Lottas bok i ämnet att tjejer som inte stöttar varandra hamnar i helvetet - där finns inspiration!

Som åsnan mellan många hötappar

Idag finns det särskilt många saker som berör i informationsflödet - svårt att välja med andra ord.

Jag vill i alla fall börja med de apatiska flyktingbarnen, som ju skulle få en allmän amnesti fr o m mitten av november, fast den inte fick kallas så. (Principer är ju viktiga ibland i regeringssammanhang.) Lagändringen gjorde ju att de gömda flyktingarna delvis lockades ur sina gömställen.
Men vad händer då?
Jo, ett fåtal får sina fall granskade på nytt och bedöms få stanna. Andra får bara avslag på gamla grunder utan ny utredning och ut med dem. Dessutom har Migrationsverket, som avledningsmanöver och säkert också för att rättfärdiga sitt olydiga beteende, polisanmält en hel rad familjer för att misshandla/utnyttja sina barn.
Det ser ju ut som en vettig åtgärd i sig - men det verkar inte som om man verkligen bryr sig om hur det går för dessa barn. I vissa fall är det länge sedan händelserna inträffade, och åtgärder vidtas först nu. Och socialen runtom står där med stora frågetecken över hela sig - de har inget fått veta så att barnen kunnat få lindring, hjälp och stöd. Polisen har fått väldigt lite att gå efter i en del av fallen. Det luktar unket lång väg! Men media tar en annan vändning - och det är säkert det som är meningen.

Jag har ett födelsedagskort att fixa och en promenad till bilen att göra samt ett gruppmöte att ta mig till i kväll. Därför lämnar jag Dig till att själv fundera ut vad mer jag hade velat lufta idag. Skriv gärna en rad el två bland kommentarerna - Du har säkert egna funderingar!