Hälso- och sjukvård på 2020-talet eller annat århundrade?

Det finns tyvärr stora skillnader hur kvinnor och män bemöts i vården generellt, vilket leder till samhällsproblem.

Kvinnor underbehandlas jämfört med män vid hjärtsjukdom, stroke, diabetes och benskörhet. Män får sjukskrivning snabbare, dyrare mediciner och mer avancerade hjälpmedel. Information vid cancerbesked kan också skilja sig åt.

Forskning på sjukdomar som drabbar kvinnor prioriteras inte tillräckligt. Det finns vanliga tillstånd som drabbar kvinnor, som helt enkelt inte varit registrerade som en officiell diagnos.

Det eftersatta kunskapsläget leder till vårdskador, långtgående besvär och kraftigt försämrad livskvalitet. Alltför många kvinnor tvingas lägga springskorna på hyllan efter att ha fött barn eller sjukskriva sig på grund av smärtor i samband med mens. Kvinnor lider i tysthet.

Gravida kvinnor drabbas hårt av personalbristen i sjukvården. Den skapar stora arbetsmiljöproblem. Barnmorskor och annan personal har under lång tid täckt upp luckor, vilket gjort att vården ändå fungerat, men många känner också att det blivit ohållbart.

Kvinnor utgör också en majoritet av alla medarbetare i vård och omsorg. Att förbättra deras arbetsvillkor är bra för dem, bra för vårdtagarna, för vårdresultatet och bra för Sveriges jämställdhet.

Centerkvinnorna har i många år drivit på för ökad jämställdhet inom hälso- och sjukvård. Nu är det en prioriterad fråga hos Centerpartiet i årets valarbete.

Vi vill se till att män och kvinnor behandlas lika i vården. Kvinnor ska inte behöva vänta längre på akutsjukvård eller få en kortare sjukskrivning än män för liknande sjukdomstillstånd.

Vi vill rusta hela vårdkedjan att hitta och hjälpa patienter med endometrios i rätt tid och med adekvata insatser. Ca en kvarts miljon har endometrios. Detta är en sjukdom många har svårt att få hjälp med.

Vi vill inrätta ett nationellt 10-årigt forskningsprogram kring sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor. Kunskap ger mer jämställd vård.

Vi vill se höjda generella statsbidrag till regionerna, så att fler sjuksköterskor kan få betald vidareutbildning, fler karriärtjänster skapas för barnmorskor och sjuksköterskor. Schemaläggning och arbetsmiljön i stort ska också förbättras.

Vi vill införa ett offentligt mål om max 25 medarbetare per chef inom välfärden.

Vi vill införa modellen en barnmorska per födande kvinna samt på sikt samma barnmorska genom hela graviditeten, förlossningen och eftervården.

Vi vill se en förlossningsvård med mer valfrihet både för de blivande föräldrarna och för personalen. Det kan t ex finnas barnmorskeledda förlossningsenheter.

Vi vill korta tiden för ambulansen att nå fram. Det ger ökad trygghet, då långa avstånd finns, både för gravida och för invånare med andra sjukdomstillstånd.

Välj rätt när du röstar i höstens val! Centerkvinnorna och Centerpartiet har inte drabbats av valfeber, vi är sedan länge vaccinerade med kunskap och drivkraft när det gäller jämställdhet. 

 

Vi vill växa och dra åt samma håll

 (Publicerad i maj 2022)

Nyss deltog jag i Tingsryds välordnade näringslivsgala, där flera mycket förtjänta pristagare lyfte fram ambassadörskapet för sin bygd och att vi vill nå fler men också bli fler i kommunen. Det är precis vad Centerpartiet har i sitt lokala valprogram för kommande mandatperiod. Så härligt att höra att vi vill åt samma håll! Centerpartiets mål på lång sikt är att vi ska bli 15000 invånare återigen i Tingsryd, och det är ingen omöjlighet.­­­

I helgen guidade jag på superspännande Lessebo Handpappersbruk för både svenska och amerikanska besökare. Behövde lite i magen innan start och noterade att Lessebo kommun varit inblandad i att etablera en snabbladdare för elfordon till centrum, så handeln och bilisterna kan dra nytta av den relativt korta pausen som blir medan man laddar. Utan snabbladdare kanske det inte blir något stopp just där…

Detta är ett exempel på hur man kan dra åt samma håll – främja för dem som ger service i kommunerna och för dem som passerar på vägen igenom. De flesta av oss är nog överens om att marknaden ska sköta om och ta betalt vid laddningsstationerna, men det kan behövas uppmuntran, kunskap om eventuella bidrag att söka och stöd att anlägga. Detta är avgörande infrastruktur precis som snabbt bredband, god kvalitet på vägar och gator samt goda kommunikationer både inom kommuner och mellan kommuner. Särskilt viktigt för våra mindre kommuner.

Naturligtvis måste det till många andra förutsättningar för tillväxt. Det ska vara attraktivt och vackert i samhällena, finnas bostäder i lockande lägen och rätt nivå på hyran, tomter - gärna med sjöutsikt, god och snabb service vid olika ansökningar till kommunen, nära till skolor, barnomsorg, äldreomsorg, vård, bank och livsmedel samt ett rikt förenings- och kulturliv. Dessa saker är beroende av varandra – finns servicen trivs invånarna och fler kommer till. Blir vi fler invånare vågar handel, företag, kommuner och föreningsliv satsa då underlaget känns tryggt.

A och O är vi själva, invånarna, att vi talar väl om vår bygd och lyfter fram det positiva. Det kostar ingenting faktiskt. Vi i Centerpartiet är övertygade om att vi bor i vackra och framåt bygder med stora möjligheter att utvecklas. Ingenting är egentligen omöjligt om vi hjälps åt, är positiva, tror på framtiden och drar åt samma håll. Och på landsbygden är det ju alltid vackert. 

 

Kan vi, får vi glädjas?

(Publicerad april 2022)

Påsken har gett oss energi via underbart väder, möjlighet till avkoppling, kultur, reflektion, utevistelse och samvaro med nära och kära. Upplägget kunde inte vara bättre, eller?

Jag själv har umgåtts med barn och barnbarn, gått långpromenad bland blåsippor och vitsippor samt beundrat grodor på grunt vatten i en glittrande badsjö. I trädgården har jag plockat ris och räfsat de sista höstlöven samt kört till trädgårdstippen. Jag har njutit av att kunna gå utan vinterkläder och jag har kopplat av på altanen vid solnedgången, men även deltagit i kulturevenemang och delat ut studiestipendier. Även fiberföreningens nya kunder har fått besök och avtal skrivna. Allt i god gemenskap och under strålande solsken.

Men ändå… Som baston i bakgrunden har hela tiden krigets fasor i Ukraina funnits närvarande. Jag känner mig otillräcklig. Visst har jag sänt bidrag till hjälporganisationer, och jag har anmält att jag kan ta emot flyende människor boende hos mig. Myndigheterna säger att det inte behövs. Men kriget är både nära rent geografiskt och känslomässigt. Jag har tidigare jobbat med folk från nästan varje land i f d Sovjetunionen och känner så starkt med dem. Arma människor som uttalat hotas av att få hela sin kultur utrotad av ett grannfolks diktator!

Här hemma har försvarandet av den så viktiga yttrandefriheten lett fel, så fel. Läser idag att Polisen i Växjö vägrade tillstånd för den danske högerextremisten att bränna Koranen här. Som jag känner efter de hemska kravaller hans aktioner utlöst, var det ett helt korrekt ställningstagande här i länet. Vi behöver fortsätta på integrationens spår, att kunna leva tillsammans, öka förståelsen och samvaron, få nya vänner från andra länder. Det berikar på så många sätt. Uppviglaren har ju ett helt motsatt mål – att öka motsättningarna.

Vid stipendiehögtiden i Rävemåla i helgen lyssnade vi på sång- och dansmannen Cesar från Peru. Han sjöng på spanska och engelska. Cesar talar bra svenska efter ett drygt år här och fick oss att gå upp på golvet i bygdegården och testa lite cha-cha-steg till hans fina sång och musik. Han kom till oss via Studieförbundet Vuxenskolan. Vi måste fortsätta använda folkbildningen, men också grannars välvilliga engagemang och oss själva till att stå upp mot de mörka krafterna vilka vill öka motsättningarna. Vi behöver varandra i det här landet om vi ska klara framtiden och att fortsätta utvecklingen.

Ja, vi får glädjas! Vi måste leva vidare och göra det vi kan i det lilla och nära. Vi vill fortsätta låta folket styra tillsammans i öppenhet. Det kallas demokrati. Var rädd om den!

Den svårfångade nya nära vården

(Publicerad i mars 2022)

I sjukhusdebatten har den nya nära vården efterlysts. Var finns den? Hur ser den ut? ”Den ska fram först.” Den finns redan, ser olika ut, har kommit olika långt. Regionen utvecklar, renoverar och bygger till vårdcentraler vid behov. Ett ständigt pågående jobb. Nyss var det Ryd, nu Rottne, Teleborg och snart skapas ett spännande område i Ljungby.

Den nya nära vården har utretts nationellt och genomförs i hela landet. Men det finns inte EN nära vård, och det är inte enbart på vårdcentralerna det ska hända. Det gemensamma för den nya nära vården är att vård ska ske på rätt nivå, så nära patienten som möjligt och i samverkan.

I övrigt är den nya nära vården en omställning, en rörelse som omfattar alla delar av hälso- och sjukvården, inklusive den kommunala, patienterna och invånarna själva. Vården består av team med olika yrken kring och med patienten. Stor aktivitet framåt pågår med alla parter inblandade.

Rörelsen inom den nya nära vården har delvis bromsats av pandemin, delvis tagit rejäla skutt framåt då samhället blivit mer digitalt. Kompetensen har ökat både i verksamhet och hos allmänhet. De av oss som kan bidra digitalt underlättar så mer tid kan ägnas åt dem som inte är så vana vid tekniken. Det kan vara genom att boka tid, beskriva sjukdomsförloppet digitalt, sköta provtagning hemma där resultat överförs till kontaktsjuksköterskan i vården mm.

Teknik och vård på rätt nivå så nära patienten som möjligt gör att ambulans­personal kan utföra vård i hemmet utan att ta med patienten till akuten. Det innebär också att du först får träffa sjukgymnasten om du har ont i exempelvis ryggen. Har du däremot behov av täta sjukvårdskontakter på olika ställen inom vården, har du stor hjälp av fast vårdkontakt och en vårdplan. Vårdkontakten kan svara på dina frågor och lotsa dig enligt planen. Du ska också kunna möta andra specialister på din vårdcentral än allmänläkaren. Detta kan ske genom att specialisten tjänstgör någon dag i veckan på vårdcentralen eller genom videobesök från vårdcentralen in till sjukhuset. Även mobil röntgen ska vara möjlig. Tandvårdsbussen som cirkulerar är annat exempel på nära vård, liksom avancerad vård i hemmet med stöd av palliativa teamet.

Personalen används smart. Digital teknik skapar journalanteckning, så medicinska sekreteraren kan avlasta vårdpersonal. Sjuksköterskor har digitala plattor med vid patienternas sängar för att kunna föra in uppgifter direkt. Det ökar säkerheten och sparar mycket tid. Du kan använda regionens hälsoapp och ta digital kontakt med sjukvården samt göra digitala besök, när det passar in. Då slipper du som patient förflytta dig till vården.

Att patient/anhörig är mer delaktig i sin egen vård har flera fördelar. Vården blir mer individuell och patienten blir mer motiverad att följa råd och medicinering. Detta innebär snabbare läkning.

Absolut nödvändigt är förebyggande hälsovård. Att vi själva hjälper kropp och själ att må bra så länge som möjligt. Här införs nu hälsosamtal till vissa grupper som komplement till det som redan erbjuds. Den nya nära vården fick ett pandemihack i kurvan, men den pågår.

Efter 8 år händer det – politik är tålamod

(Publicerad jan 2022)

Försommaren 2014 skrev jag en motion om att införa så kallad grön rehabilitering som behandlingsmetod i Region Kronoberg. Ett annat namn för samma sak är naturunderstödd rehabilitering och det används i andra regioner främst för att patienter med utmattningssyndrom ska kunna komma snabbare tillbaka i aktivitet, vardag och jobb. Metoden används också i kommunal omsorg. Under ca 8-12 veckor får patienten möjlighet att i grupp vistas i lugn miljö natur eller trädgård. Detta kan med fördel kombineras med att ta hand om eller umgås med djur, ifall patienten inte är allergisk mot dem.

Centerpartiets regiongrupp har gjort ett studiebesök i Skåne, dels på en av de gårdar som erbjöd grön rehabilitering och dit vårdcentralerna skickade patienter på remiss, dels på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp, där man forskat på grupper som fått rehabilitering i SLUs rehabträdgård anlagd för ändamålet att stressa ner och återhämta sig. Resultaten därifrån var tydliga och naturunderstödd behandling används i världen. Numera har väl alla hört ordet skogsbad åtminstone någon gång i media. Till saken hör att det inte finns någon från myndigheterna rekommenderad behandlingsform för utmattningssyndrom.

Centerpartiet har därefter även gjort studiebesök hos Slussen i Lagan, Ljungby kommun, samt deltagit i seminarium om naturunderstödd rehab dit även vården i Region Kronoberg var inbjuden. Varje mandatperiod sedan 2014 har Centerpartiet lyft frågan om grön rehabilitering som behandlingsform minst en gång.

Hittills har vi kommit så långt som att Linnéuniversitet forskat på ett projekt i liten skala med Växjö kommun, och där regionen även följt processen. Där har ungdomar fått möjlighet till grön rehab och därigenom kunnat göra klara framsteg i sociala sammanhang i stället för att isolera sig.

Så NU – 8 år efter inlämnad första motion – kommer Region Kronoberg att få bedriva ett pilotprojekt inom grön rehabilitering och med främst ungdomar i fokus. Kan du tänka dig hur det känns efter alla dessa års kamp?! Man brukar tala om droppen som urholkar stenen och i Region Kronoberg har stenen varit av granit. I Västra Götaland använder man grön rehabilitering som behandling för sin egen personal med utmattningssyndrom och i Region Jönköpings län förlägger man denna behandling på naturbruksgymnasium osv osv. Vi ser även goda resultat i ideell verksamhet inom till exempel Tingsryds Rid- och körklubb, vilken fått utmärkelse för sitt arbete av regionens folkhälsoberedning.

Nu ser vi framåt – kanske kan behandlingen som införs för ungdomar 2022 även komma utmattade vuxna till del – om inte 2022 så kommande år. Har tålamodet räckt så här länge, kan jag trycka på ytterligare. Att göra det möjligt för varje invånare att ha livskvalitet och bidra i samhället är oerhört angeläget.

Tänk att detta är möjligt – utrota en cancerform!

 (Publicerad nov 2021)

För ett antal år sedan inleddes vaccination av unga tjejer mot HPV-virus, humant papillomvirus. Först var det tillgängligt som kostsamt val för föräldrar att bekosta. Sedan fördes det in i allmänna vaccinationsprogrammet på samhällets bekostnad. Det skulle kunna skydda mot livmoderhalscancer senare i livet hade man upptäckt. Numera vaccineras även unga killar, för att inte de ska sprida viruset.

De senaste veckorna har vi i media kunnat ta del av forskningsresultat som visar att skyddet verkligen fungerar för de allra flesta kvinnor. Detta är fantastiskt, då livmoderhalscancer är en av kvinnornas vanligaste cancerformer. Alltså ger vaccinationen liv, livskvalitet och plats för andra i vården.

Riksdagen har beslutat att regeringen ska bidra till att utrota denna cancerform, då det är möjligt. Genom 5 års vaccinationsbidrag till landets regioner för att vaccinera ifatt de åldersgrupper som ännu inte fått vaccin, skulle målet kunna nås. Ännu har den S-ledda regeringen inte genomfört riksdagsbeslutet.

Regionerna erbjuder kvinnor att testa sig för att tidigt upptäcka livmoderhalscancer, så kallat cellprov. Det sker genom att barnmorska eller gynekolog tar ett minimalt cellprov ur kvinnans underliv. Det gör absolut inte ont, men sker i så kallad gynstol. Tyvärr kommer inte alla kvinnor till cellprov – kanske av rädsla av olika slag, kanske av okunskap. Detta är ett bekymmer, då kvinnors liv och hälsa står på spel.

Numera finns möjlighet att i stället testa hur hög förekomst av HPV-virus som kvinnor har genom att föra in en tops i underlivet. De kvinnor som har förhöjt HPV-virus kallas därefter till gynekologisk undersökning. Denna typ av test är fullt möjligt att genomföra själv i hemmiljö, eller om man hellre vill få det gjort inom sjukvården. Nu väntar vi ivrigt på att detta förenklade sätt att upptäcka risk för livmoderhalscancer införs i Region Kronoberg på det nya året 2022.

Det handlar om att nå fler kvinnor med ett enkelt självtest och att rädda fler kvinnors liv än tidigare. Vi längtar och ser fram emot både möjligheten att testa själv och att regeringen anslår medel till att utrota livmoderhalscancer. Tänk att det går! Att gåtan lösts mot en cancerform – och att det är en cancer som hittills drabbar många kvinnor.

Under ytan i en studiecirkel

 (Publicerad i sep 2021)

Vi går mot höst – det är kallt att gå barfota ute. Detta brukar också betyda att det är dags för studieförbundens utbud – normala år. Folkbildningen har varit tvingade till paus förutom digitalt under pandemin, men nu, nu kliar det i fingrarna, i vetgirigheten, i föreningsverksamheten och i det sociala sammanhanget.

Folkbildning, tänker du kanske, vad är det för flum? Jag skulle vilja säga att det är kittet som håller oss människor samman, håller oss intresserade och informerade, håller oss fritidssysselsatta eller håller oss uppdaterade i det vi behöver i jobbet. Studieförbunden ger inträdesbiljetten till lokalsamhället och till gemenskap.

Nu tar hon väl ändå i, tänker du. Då frågar jag: När gick du en studiecirkel senast? Det kanske är så länge sen att du glömt. I värsta fall aldrig.

Vad är då det fina i kråksången med att gå i studiecirkel? För det första får du ju syssla med något du är intresserad av och är i behov av; det ämnet du valt – antingen praktiskt, teoretiskt, utveckla föreningen eller att mötas och diskutera. I cirkeln möter du andra med samma intresse och behov. Du påverkar cirkelns innehåll och deltagarna lär tillsammans. Föreningen får input för att kunna utvecklas. Du blir stärkt av ditt nya kunnande. Kan gå vidare. Men du möter också människor du aldrig annars skulle träffat på. Ni får möjlighet att umgås vid fikapausen, att byta åsikter, blir kanske vänner och fortsätter hålla kontakten även när cirkeln är slut. Du vidgar dina vyer, lyssnar och tar in vad andra tycker och tänker. Deltagarna kanske till och med kommer från en helt annan trakt eller ett annat land än du. Du tar med dig mer än enbart själva ämnesinnehållet från cirkeln. Du blir rik på både kunskap, hantverk och vänskap, eller åtminstone förståelse för andras livssituation. Du växer som person. Det är detta som sker under ytan i en studiecirkel. Det bygger vidare på demokratin och att samhället håller samman.

Hur kan jag påstå allt detta, tänker du. Jo, dels finns det forskning inom området. Själv har jag hållit på med folkbildning sedan jag var tonåring och definitivt sedan min studietid vid dåvarande Universitetsfilialen i Växjö i första halvan av 1970-talet. Jag har upplevt detta som cirkelledare i alla dessa år, men också som cirkeldeltagare. På senare år även i ansvarig ställning för Studieförbundet Vuxenskolan Kronoberg. Det är en ynnest att vara i en cirkelgemenskap eller i samtalsträffar för att lära sig lite svenska i väntan på sin plats i svenska för invandrare eller att som kognitivt funktionsvarierad få gå Mitt val, för att sedan känna sig redo att rösta i valet.

Testa får du se – för nu öppnar studieförbunden upp både dörren, det digitala och famnen! Jag, ja jag ska leda/delta i en läsecirkel om Norden och dess olikheter under ytan. Det räcker att träffas tre gånger, men misstänker att just vi träffas flera.

Britt-Louise Berndtsson, Ordförande

Studieförbundet Vuxenskolan Kronoberg