Kvinnor i fokus behövs året om

I Vasaloppet fick kvinnorna lura sig in maskerade, för att kasta av 1800-talets syn på kvinnor som svaga själar att sätta på piedestal. Ingen man född har ännu prövats i att föda barn … Numera är det självklart med kvinnor både i skidskytte och i fotboll, även i media och hos publiken. Hur det är med sponsring och internt inom förbund samt vinstpengar varierar dock.

Den 8 mars firar vi i Centerkvinnorna Kronoberg med att utse och lyfta fram en förebild i varje kommun i länet bland företagande kvinnor. Precis som i sport och politik behövs de som går före, krossar glastak och visar att det går att satsa framåt. Fortfarande är det ojämställt i näringslivet med under 30 procent kvinnor som leder företag. Det är av intresse för hela samhället att fler kvinnor vill, har resurser och vågar satsa, då företag med kvinnor i ledningen ger högre vinst. Genom ökat företagande bland kvinnor får vi också fler kandidater till bolagsstyrelser.

Det finns fler områden där ojämlikheten märks – hälso- och sjukvården har fortfarande sina brister, typiskt nog märks det tydligt vid åkommor som nästan enbart drabbar kvinnor. Där finns fortfarande stor okunskap och brist på respektfullt bemötande. Här måste förbättring ske både i medicinska utbildningar och i forskning. Det är oförlåtligt att skicka hem kvinnor med råd att minska i vikt då dessa söker för lipödem exempelvis. Detta är en mycket smärtsam sjukdom, som även kan ge gångproblem och som behöver behandlas. Kvinnor ska tas på allvar när de beskriver sina symptom.

På senare tid har flera nyheter inom området jämställdhet noterats. Den ena är den manliga dominansen på familjesidan när det gäller att skriva minnesord. Här skrivs mest om män. Vi behöver skärpa oss. Kvinnors livsgärning är också värd att berätta.

Kvinnosynen visar sig också på datingappar, där man träffas på nätet för att hitta en partner. Det visar sig nu att om kvinnor tar initiativ där, så förtigs de och blir utan svar. Tydligen 2023 ska män ta första steget, trots att det är fullt OK att bjuda upp till dans sedan minst 40 år.

Slutligen vill jag nämna också det faktum att fler par över 60 skiljer sig än tidigare. Det beror till stor del på att kvinnor har en egen ekonomi och kan klara sig ekonomiskt på egen hand. Detta är också en av grunderna i Centerkvinnornas politik, som idag även visas i Centerpartiets utspel om en nationell lämnamodell, ett lämnabidrag och en nationell bostadsförmedling. Det ska gå att komma ur ett förhållande präglat av våld även om man inte har pengarna just då. Hoppas andra partier håller med oss i denna viktiga fråga.

Beredskap, boskap, dårskap - äntligen kom regnet!

För ett par veckor sedan deltog jag i mitt livs första pensionärsutflykt med SPF i gränstrakterna mellan Kronoberg och Skåne. Den var välordnad och trevlig på alla vis. Men det gjorde ont i mig, som är uppvuxen på en liten, liten gård, att längs färden se hur nötboskap gick och betade där inget grönt fanns… 

Jag kan lätt föreställa mig böndernas vånda, när inte ens förstaskörden gav det den brukar ge. Dessutom inget regn på varken vall eller bete. I media kan man ta del av slakterier som redan har fullbokat till november. Övrig odling ser inte heller så kavat ut i torkan. Detta samtidigt som stora delar av Ukrainas jättearealer är tagna ur bruk på grund av Rysslands krig och minor.

Hur ska våra så värdefulla bönder reda ut situationen rent produktionsmässigt och ekonomiskt? Centerpartiet har föreslagit en torkgaranti för bönderna. I stället för att minska vår inhemska jordbruksproduktion behöver vi ju öka densamma. Att konsumera svenskt innebär bättre djurvälfärd, färre bekämpningsmedel, korta och därmed miljövänligare transporter samt antibiotika till djuren enbart när de är sjuka. Det senare innebär att svenskt jordbruk inte leder till ökad motståndskraft mot penicillin av olika slag. Här är vi ett föredöme i världen.

Samtidigt kommer nya gemensamma nordiska näringsråd, vilka av kommunernas kostenheter upplevs som tvingande. Ingen skugga ska falla över dem som gjort jobbet att ta fram dem, utan över dem som gett direktiven.

Nu ska maten till våra barn och äldre, sjuka som friska utarmas än mer, för att kött anses klimatförstörande. Hur hade Kronoberg med gränskommuner sett ut, om vi inte hade haft betande djur? Mångfalden hade varit enfald – granskog. Vallarna med bete binder också koldioxid. De bearbetas inte så ofta. Jag påminner om andra tokigheter som kommit från Livsmedelsverket – 6-8 skivor bröd om dagen oavsett person, endast ett ägg per vecka mm.

Vi ska fortsätta äta varierad kost lagad från grunden av fina, svenska råvaror efter säsong. Vi ska främja svenskt lantbruk av alla slag, gärna ekologiskt, men allt behövs. De senaste åren har visat hur sårbara vi är då katastrofer av olika slag drabbar världen. Ökad självförsörjning för Sverige är helt nödvändig, vilket faktiskt bejakas av nuvarande landsbygdsminister som säger att ”kor är levande beredskapslager”.

Våra barn och barnbarn behöver lära sig odla för husbehov. Det är spännande att se något växa och utvecklas. Stoltheten kommer när skörden serveras på bordet. Kanske till och med lättare att gilla olika grönsaker? Vi behöver återgå till gamla vanor för att få nya. I torkans tidevarv är det enbart av godo att minska gräsmattan till förmån för grönsaksland.

Erkänna eller inte erkänna?

På promenad hem från bilverkstan, som ska byta mina allvädersdäck till sommardito, blir mitt leende ännu bredare. Jag möter en pappa med småsyskon i sittvagn som följer storasyster till skolan. Detta är en allt vanligare syn i vårt land liksom att som pappa vara föräldraledig.

Just nu njuter vi av den, enligt mig, vackraste tiden på året. Våren ger hopp och framtidstro. Allt liv startar på nytt eller återkommer från andra breddgrader. Ljuset är här igen!

Men så är det inte överallt. Kvinnorna i Afghanistan får inte ta del av ljuset på grund av den extrema, kvinnoförtryckande regimen där. Kvinnorna ska hållas i hemmet. De får inte utbilda sig. De får inte ta del av adekvat sjukvård. De får inte jobba efter kompetens. De får inte påverka samhället de lever i. De drabbas av D-vitaminbrist under burkan. Halva befolkningen eller mera förvägras mänskliga rättigheter. Tänk vilket hot kvinnor ses som!

Samtidigt pågår på allvar en diskussion mellan FN och ett antal länder om det är dags att erkänna den extremistiska talibanregimen i Afghanistan. Hur kan man ens komma på tanken? Förenta Nationerna ska ju verkligen stå upp för sina egna konventioner, och den om mänskliga rättigheter för alla ingår där.

Om ett erkännande sker, hur ska då en förändring komma till stånd för kvinnor och barn i Afghanistan, och för den delen för kvinnor och barn i andra länder med liknande förtryck av halva befolkningen? Den tanken kan åtminstone inte jag få att gå ihop. I stället är det stark påverkan utifrån, både i form av ekonomiska sanktioner och aktivitet FÖR mänskliga rättigheter, som bör fortsätta. Absolut inte att förtryckarna ska få komma in i ”värmen”!

Förändring är möjlig, även om den tar tid. De framsteg som uppnåtts måste ständigt värnas. Vi får inte slappna av varken då det gäller att flytta fram positionerna kring jämställdhet – för såväl kvinnor som män – och att upprätthålla demokratin. Dessa frågor hänger starkt samman, liksom strävan efter att inte starta krig. Alltså behövs kvinnoförbund i stil med Centerkvinnorna i minst lika hög grad som då vi bildades för 90 år sedan. Kom med och delta både män och kvinnor!

Är politiska partiet en klippa?

Många i Sverige, både enskilda och företag, är både rejält oroliga och frustrerade över regeringens hantering av elpriskompensationen. Det har blivit sena besked, uppskjutna åtgärder och kanske, kanske. Nu kommer det dessutom fram att svenska folket troligen kunde fått ännu mer att dela på vid snabbare lagstiftning.

Besvikelsen hos dem som trodde på löftena i valrörelsen om stora prissänkningar på fordonsbränsle ska läggas till den över elprisdebaklet.

På lokalt plan nås vi av Sverigedemokraternas försök att förbjuda sina 12 uteslutna medlemmar att fortsätta leda Klippans kommun i koalition. Två av tolv hade redan uteslutits ur SD 2018 för tidigare nazism, men stod nu åter på valbar plats i kommunvalet 2022.

De tolv i Klippans kommun blir nu politiska vildar, vilket dels innebär att de inte behöver följa något partiprogram, dels att det inte går att utkräva ansvar i efterhand. Fenomenet polisk vilde ökar, och i Tingsryds kommun är det ett välkänt begrepp från senaste mandatperioden. Där var det bitvis svårt att hålla reda på vilket parti ledamöter ansåg sig tillhöra, då de lämnat valresultatets parti. Som invald har man rätt att behålla sin plats i fullmäktige respektive Riksdagen.

Hur ska väljarna navigera i valrörelsen och bland kandidaterna? Redan 2024 har vi ett nytt viktigt val, till Europaparlamentet. Numera är vi medvetna om att EU spelar stor roll i vår vardag.

Jag menar att vi både behöver följa med i seriösa och olika nyhetsflöden samt syna enskilda kandidater samt inte minst tänka efter.

Precis som när det gäller försäljning – om priset verkar för bra för att vara sant, finns det säkert en hake. Om löftena i politiken är överdrivna, omöjliga att genomföra och närmar sig lögner är det samma sak. Alltså behöver vi vara medvetna konsumenter på valdagen liksom i affären. Ställ frågor till både ditt favoritparti och andra partier samt förtroendevalda du har i närheten. Studera valprogram, jämför dem och använd sunt förnuft. Lyssna aktivt på debatter där kandidater får tala till punkt. Gå med i en studiecirkel nära dig eller digitalt via studieförbund och avsluta cirkeln med att bjuda in förtroendevalda till debatt. Allt detta är så mycket enklare via nätet om man så vill.

På valdagen gäller det att utöva sin rättighet. Kryssa din favorit. Ju fler som röstar med kunskap som grund, desto färre kupper à la Botkyrka eller Klippan blir det. Besviken på valresultatet kan man bli ändå om inte ens parti får tillräckligt med stöd, men i alla fall behöver man inte bli sur på sig själv för att man inte hade insikt.

Demokratin är ingen självklarhet – vi måste hela tiden ta ansvar, stödja och vårda den!

Nu har du chansen!

Efter helgdagar och avkoppling drar det nya året igång. Jobbet eller studier väntar på många. Kanske har du avlagt nyårslöfte, kanske inte. Säkert har du någon gång knutit näven i fickan och tänkt ”Hur i hela friden tänkte de nu!” när något beslutats som du inte varit nöjd med. Eller önskat att fritidsgården kunnat vara öppen oftare, eller velat ha en annorlunda repertoar på kulturverksamheten, eller…

Du behövs och nu har du chansen i dessa årsmötestider! Föreningsarbetet behöver utvecklas och nya medlemmar engageras. Detta sker inte av sig själv, är inget självspelande piano. Ideella krafter behövs som aldrig förr både som komplement till arbetslivet till exempel rastvakter, promenadledare vid äldreboenden, ideella fritidsaktiviteter inom alla områden som kultur, idrott och civilförsvar. De politiska partierna har nytta av att få in medlemmar med nya perspektiv på lösning av de utmaningar vi har framför oss. Alla dessa aktiviteter går i slutändan ut på att värna och stärka demokratin genom möten mellan människor, diskussioner, friskvårdsaktiviteter, deltagande i att bygga vårt samhälle friskare, starkare och mer robust.

Våra studieförbund har en sammanhållande, utvecklande och stödjande funktion i civilsamhället. Vi jobbar på och erbjuder verktyg, studiecirklar, mötesformer, kulturevenemang, lokaler och ledare. Men du som enskild, aktiv eller stödjande medlem, är avgörande för att det ska bli verkstad.

Tidigare generationer har det varit självklart att gå med i förening, att ställa upp i styrelse och cirkulera på olika poster. Det var en möjlighet och en merit! Ursprungligen var det ju inte självklart att få organisera sig och tänka själv. Jämför en anledning till vår stora emigration från Sverige till Nordamerika.

Låt oss gemensamt se till att vi tar möjligheten till ideellt föreningsengagemang till vara. Tillsammans är vi starkare än den ensamma knutna näven i fickan. Ta upp näven ur fickan och öppna den, tala med någon i din närhet om hur och var du kan få utlopp för just din energi. Skjut inte upp det hela! Det ger så mycket tillbaka i form av nya bekanta, kunskap, vänskap, möjlighet att lyfta blicken, ökad självbild, att bidra till det samhälle du är en del av. Ta chansen!

Britt-Louise Berndtsson, C, ordförande Studieförbundet Vuxenskolan Kronoberg

Ålder bara en siffra eller?

Nu i höst har jag börjat läsa högt för de boende på våra sex servicehus i Tingsryds kommun. Det är en uppskattad aktivitet som Studieförbundet Vuxenskolan Kronoberg genomför på uppdrag av Tingsryds kommun. Både mötena med de boende och innehållet i Hjördis Thörnqvists böcker om livet under första halvan av 1900-talet som vi läser, har fått mig att fundera extra mycket över ålder just nu.

Jag menar egentligen att ålder är en siffra, att man inte är äldre än man känner sig. Men så ser ju inte andra på ålder, varken myndigheter, akademi, vården, politiska partier eller det uppväxande släktet. Respekten saknas ofta, liksom forskning, uppskattning av erfarenhet och kompetens, tanken att den som är äldre har rätt att själv styra sitt liv samt att äldre gör viktiga insatser i samhället.

Hjördis Thörnqvist pekar på att bristen på respekt kan bero på att yngre ofta kan mest i den digitala, tekniska världen. Kunskap har bäst-före-datum, i alla fall viss kunskap. Men det fråntar inte äldre livserfarenhet och kompetens inom bransch eller yrke. Vi måste ta detta till vara inte minst där vi har kompetensbrist, till exempel vård och omsorg. Vi har inte råd att bara släppa iväg in i pension, det behövs handledning för nyutbildade, att gå bredvid, att överföra decennier av erfarenhet. Äldre bidrar även starkt i ideellt arbete. Ta det inte bara för givet med rastfaddrar, hämtning på förskolan, skjuts till idrotten eller hjälp på fritidsgården. Visa uppskattning och respekt! Det gamla 50 är det nya 70!

Jag möter ett stort åldersspann på våra servicehus – från människor födda på 1920-talet fram till människor födda på 1950-talet och kanske till och med ännu senare. Det är till äldreboendet du är hänvisad, oavsett ålder, när vård och omsorg i hemmet inte längre är möjlig. Det är inte födelseåret som avgör dagsformen, minnet, rörligheten eller om man kan ha utbyte av varandra eller min läsning. Det är hälsan. När jag kommer med böckerna under armen, blir jag ett välkommet avbrott i vardagen. Texterna väcker minnen, bilder, dofter och smaker till liv från förr. Inspel kommer om hur det var förr – leder till dialog. Dessutom uppskattar deltagarna mötena med boende från andra avdelningar. ”Så roligt att träffa dig! Det var längesen”, hör jag ofta.

Ett annat välkommet avbrott under dagen på våra servicehus är måltiderna. Det doftar ljuvligt när jag kommer antingen före eller efter lunch. Detta matos som sprider sig från tillagningsköket sätter igång matlusten och bidrar till hälsa.

Just att kunna bevara hälsa genom egenvård, screening, vistelse i naturen, lagom träning samt intellektuell och kulturell stimulans är ett billigt sätt att både skjuta upp ohälsa och kringgå begreppet ålder, liksom att vara behövd.

Den bästa vården är den som inte behövs

Året om har sjukvården bekymmer med att rekrytera och behålla tillräckligt med personal. Hyrpersonal är bra i en tillfällig knipa, men i den utsträckning vi har hyrpersonal i dag sliter den på ordinarie personal och blir delvis också en risk för misstag och vårdskador, då denna personal inte är tillräckligt introducerad på arbetsplatsen.

Inför framtiden ser vi ökande personalbehov, så stora att de inte går att lösa, om vi inte ändrar vårt sätt att jobba inom hälso- och sjukvård. Digitalisering för de patienter som väljer det är en väg att gå, för att ge mer tid för dem som verkligen behöver och för att jobba smartare. Men det finns en annan väg som Centerpartiet drivit och en gång introducerade i det som då hette Landstinget Kronoberg, folkhälsa – förebyggande åtgärder.

Nu införs äntligen hälsosamtal på ett strukturerat sätt i Region Kronoberg. Först ut är 50-åringar vilka får frågor om levnadsvanor och tips. Bra! Men dessa resultat ska också tas om hand på djupet. Vidare tar det lång tid att komma igenom även övriga vuxna åldersgrupper av kronobergare med hälsosamtal.

Vi behöver alltså göra mer för att antingen skjuta upp eller helt arbeta bort risk att insjukna. Region Kronoberg måste helt enkelt mota Olle i grind, för att de resurser vi har i form av personal ska räcka till åt dem som redan är svårt sjuka och för våra kroniker.

Centerpartiet vill åter ta täten för nytt förebyggande arbete. Det är dags att använda hälsocoacher och ge invånare, som är i riskzon att insjukna. tränings- och kostprogram samt friskvårdspeng under lång tid, tills de nya vanorna har satt sig och det goda måendet blir ett självspelande piano. Detta har provats i vårt land och är en god investering i hälsa för att till exempel stoppa insjuknande i diabetes 2 eller skjuta upp långvarig sjukdom. Det som kostar inledningsvis sparar mångdubbelt i det långa loppet.

Friskt vågat är hälften vunnet, heter det ju. Här är det med det friska i fokus Centerpartiet vill satsa framåt. Resultatet blir mer tid och resurser till dem som verkligen behöver sjukvård samt ett friskare Kronoberg. Vem kan vara emot det?

Hälso- och sjukvård på 2020-talet eller annat århundrade?

Det finns tyvärr stora skillnader hur kvinnor och män bemöts i vården generellt, vilket leder till samhällsproblem.

Kvinnor underbehandlas jämfört med män vid hjärtsjukdom, stroke, diabetes och benskörhet. Män får sjukskrivning snabbare, dyrare mediciner och mer avancerade hjälpmedel. Information vid cancerbesked kan också skilja sig åt.

Forskning på sjukdomar som drabbar kvinnor prioriteras inte tillräckligt. Det finns vanliga tillstånd som drabbar kvinnor, som helt enkelt inte varit registrerade som en officiell diagnos.

Det eftersatta kunskapsläget leder till vårdskador, långtgående besvär och kraftigt försämrad livskvalitet. Alltför många kvinnor tvingas lägga springskorna på hyllan efter att ha fött barn eller sjukskriva sig på grund av smärtor i samband med mens. Kvinnor lider i tysthet.

Gravida kvinnor drabbas hårt av personalbristen i sjukvården. Den skapar stora arbetsmiljöproblem. Barnmorskor och annan personal har under lång tid täckt upp luckor, vilket gjort att vården ändå fungerat, men många känner också att det blivit ohållbart.

Kvinnor utgör också en majoritet av alla medarbetare i vård och omsorg. Att förbättra deras arbetsvillkor är bra för dem, bra för vårdtagarna, för vårdresultatet och bra för Sveriges jämställdhet.

Centerkvinnorna har i många år drivit på för ökad jämställdhet inom hälso- och sjukvård. Nu är det en prioriterad fråga hos Centerpartiet i årets valarbete.

Vi vill se till att män och kvinnor behandlas lika i vården. Kvinnor ska inte behöva vänta längre på akutsjukvård eller få en kortare sjukskrivning än män för liknande sjukdomstillstånd.

Vi vill rusta hela vårdkedjan att hitta och hjälpa patienter med endometrios i rätt tid och med adekvata insatser. Ca en kvarts miljon har endometrios. Detta är en sjukdom många har svårt att få hjälp med.

Vi vill inrätta ett nationellt 10-årigt forskningsprogram kring sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor. Kunskap ger mer jämställd vård.

Vi vill se höjda generella statsbidrag till regionerna, så att fler sjuksköterskor kan få betald vidareutbildning, fler karriärtjänster skapas för barnmorskor och sjuksköterskor. Schemaläggning och arbetsmiljön i stort ska också förbättras.

Vi vill införa ett offentligt mål om max 25 medarbetare per chef inom välfärden.

Vi vill införa modellen en barnmorska per födande kvinna samt på sikt samma barnmorska genom hela graviditeten, förlossningen och eftervården.

Vi vill se en förlossningsvård med mer valfrihet både för de blivande föräldrarna och för personalen. Det kan t ex finnas barnmorskeledda förlossningsenheter.

Vi vill korta tiden för ambulansen att nå fram. Det ger ökad trygghet, då långa avstånd finns, både för gravida och för invånare med andra sjukdomstillstånd.

Välj rätt när du röstar i höstens val! Centerkvinnorna och Centerpartiet har inte drabbats av valfeber, vi är sedan länge vaccinerade med kunskap och drivkraft när det gäller jämställdhet. 

 

Vi vill växa och dra åt samma håll

 (Publicerad i maj 2022)

Nyss deltog jag i Tingsryds välordnade näringslivsgala, där flera mycket förtjänta pristagare lyfte fram ambassadörskapet för sin bygd och att vi vill nå fler men också bli fler i kommunen. Det är precis vad Centerpartiet har i sitt lokala valprogram för kommande mandatperiod. Så härligt att höra att vi vill åt samma håll! Centerpartiets mål på lång sikt är att vi ska bli 15000 invånare återigen i Tingsryd, och det är ingen omöjlighet.­­­

I helgen guidade jag på superspännande Lessebo Handpappersbruk för både svenska och amerikanska besökare. Behövde lite i magen innan start och noterade att Lessebo kommun varit inblandad i att etablera en snabbladdare för elfordon till centrum, så handeln och bilisterna kan dra nytta av den relativt korta pausen som blir medan man laddar. Utan snabbladdare kanske det inte blir något stopp just där…

Detta är ett exempel på hur man kan dra åt samma håll – främja för dem som ger service i kommunerna och för dem som passerar på vägen igenom. De flesta av oss är nog överens om att marknaden ska sköta om och ta betalt vid laddningsstationerna, men det kan behövas uppmuntran, kunskap om eventuella bidrag att söka och stöd att anlägga. Detta är avgörande infrastruktur precis som snabbt bredband, god kvalitet på vägar och gator samt goda kommunikationer både inom kommuner och mellan kommuner. Särskilt viktigt för våra mindre kommuner.

Naturligtvis måste det till många andra förutsättningar för tillväxt. Det ska vara attraktivt och vackert i samhällena, finnas bostäder i lockande lägen och rätt nivå på hyran, tomter - gärna med sjöutsikt, god och snabb service vid olika ansökningar till kommunen, nära till skolor, barnomsorg, äldreomsorg, vård, bank och livsmedel samt ett rikt förenings- och kulturliv. Dessa saker är beroende av varandra – finns servicen trivs invånarna och fler kommer till. Blir vi fler invånare vågar handel, företag, kommuner och föreningsliv satsa då underlaget känns tryggt.

A och O är vi själva, invånarna, att vi talar väl om vår bygd och lyfter fram det positiva. Det kostar ingenting faktiskt. Vi i Centerpartiet är övertygade om att vi bor i vackra och framåt bygder med stora möjligheter att utvecklas. Ingenting är egentligen omöjligt om vi hjälps åt, är positiva, tror på framtiden och drar åt samma håll. Och på landsbygden är det ju alltid vackert. 

 

Kan vi, får vi glädjas?

(Publicerad april 2022)

Påsken har gett oss energi via underbart väder, möjlighet till avkoppling, kultur, reflektion, utevistelse och samvaro med nära och kära. Upplägget kunde inte vara bättre, eller?

Jag själv har umgåtts med barn och barnbarn, gått långpromenad bland blåsippor och vitsippor samt beundrat grodor på grunt vatten i en glittrande badsjö. I trädgården har jag plockat ris och räfsat de sista höstlöven samt kört till trädgårdstippen. Jag har njutit av att kunna gå utan vinterkläder och jag har kopplat av på altanen vid solnedgången, men även deltagit i kulturevenemang och delat ut studiestipendier. Även fiberföreningens nya kunder har fått besök och avtal skrivna. Allt i god gemenskap och under strålande solsken.

Men ändå… Som baston i bakgrunden har hela tiden krigets fasor i Ukraina funnits närvarande. Jag känner mig otillräcklig. Visst har jag sänt bidrag till hjälporganisationer, och jag har anmält att jag kan ta emot flyende människor boende hos mig. Myndigheterna säger att det inte behövs. Men kriget är både nära rent geografiskt och känslomässigt. Jag har tidigare jobbat med folk från nästan varje land i f d Sovjetunionen och känner så starkt med dem. Arma människor som uttalat hotas av att få hela sin kultur utrotad av ett grannfolks diktator!

Här hemma har försvarandet av den så viktiga yttrandefriheten lett fel, så fel. Läser idag att Polisen i Växjö vägrade tillstånd för den danske högerextremisten att bränna Koranen här. Som jag känner efter de hemska kravaller hans aktioner utlöst, var det ett helt korrekt ställningstagande här i länet. Vi behöver fortsätta på integrationens spår, att kunna leva tillsammans, öka förståelsen och samvaron, få nya vänner från andra länder. Det berikar på så många sätt. Uppviglaren har ju ett helt motsatt mål – att öka motsättningarna.

Vid stipendiehögtiden i Rävemåla i helgen lyssnade vi på sång- och dansmannen Cesar från Peru. Han sjöng på spanska och engelska. Cesar talar bra svenska efter ett drygt år här och fick oss att gå upp på golvet i bygdegården och testa lite cha-cha-steg till hans fina sång och musik. Han kom till oss via Studieförbundet Vuxenskolan. Vi måste fortsätta använda folkbildningen, men också grannars välvilliga engagemang och oss själva till att stå upp mot de mörka krafterna vilka vill öka motsättningarna. Vi behöver varandra i det här landet om vi ska klara framtiden och att fortsätta utvecklingen.

Ja, vi får glädjas! Vi måste leva vidare och göra det vi kan i det lilla och nära. Vi vill fortsätta låta folket styra tillsammans i öppenhet. Det kallas demokrati. Var rädd om den!

Den svårfångade nya nära vården

(Publicerad i mars 2022)

I sjukhusdebatten har den nya nära vården efterlysts. Var finns den? Hur ser den ut? ”Den ska fram först.” Den finns redan, ser olika ut, har kommit olika långt. Regionen utvecklar, renoverar och bygger till vårdcentraler vid behov. Ett ständigt pågående jobb. Nyss var det Ryd, nu Rottne, Teleborg och snart skapas ett spännande område i Ljungby.

Den nya nära vården har utretts nationellt och genomförs i hela landet. Men det finns inte EN nära vård, och det är inte enbart på vårdcentralerna det ska hända. Det gemensamma för den nya nära vården är att vård ska ske på rätt nivå, så nära patienten som möjligt och i samverkan.

I övrigt är den nya nära vården en omställning, en rörelse som omfattar alla delar av hälso- och sjukvården, inklusive den kommunala, patienterna och invånarna själva. Vården består av team med olika yrken kring och med patienten. Stor aktivitet framåt pågår med alla parter inblandade.

Rörelsen inom den nya nära vården har delvis bromsats av pandemin, delvis tagit rejäla skutt framåt då samhället blivit mer digitalt. Kompetensen har ökat både i verksamhet och hos allmänhet. De av oss som kan bidra digitalt underlättar så mer tid kan ägnas åt dem som inte är så vana vid tekniken. Det kan vara genom att boka tid, beskriva sjukdomsförloppet digitalt, sköta provtagning hemma där resultat överförs till kontaktsjuksköterskan i vården mm.

Teknik och vård på rätt nivå så nära patienten som möjligt gör att ambulans­personal kan utföra vård i hemmet utan att ta med patienten till akuten. Det innebär också att du först får träffa sjukgymnasten om du har ont i exempelvis ryggen. Har du däremot behov av täta sjukvårdskontakter på olika ställen inom vården, har du stor hjälp av fast vårdkontakt och en vårdplan. Vårdkontakten kan svara på dina frågor och lotsa dig enligt planen. Du ska också kunna möta andra specialister på din vårdcentral än allmänläkaren. Detta kan ske genom att specialisten tjänstgör någon dag i veckan på vårdcentralen eller genom videobesök från vårdcentralen in till sjukhuset. Även mobil röntgen ska vara möjlig. Tandvårdsbussen som cirkulerar är annat exempel på nära vård, liksom avancerad vård i hemmet med stöd av palliativa teamet.

Personalen används smart. Digital teknik skapar journalanteckning, så medicinska sekreteraren kan avlasta vårdpersonal. Sjuksköterskor har digitala plattor med vid patienternas sängar för att kunna föra in uppgifter direkt. Det ökar säkerheten och sparar mycket tid. Du kan använda regionens hälsoapp och ta digital kontakt med sjukvården samt göra digitala besök, när det passar in. Då slipper du som patient förflytta dig till vården.

Att patient/anhörig är mer delaktig i sin egen vård har flera fördelar. Vården blir mer individuell och patienten blir mer motiverad att följa råd och medicinering. Detta innebär snabbare läkning.

Absolut nödvändigt är förebyggande hälsovård. Att vi själva hjälper kropp och själ att må bra så länge som möjligt. Här införs nu hälsosamtal till vissa grupper som komplement till det som redan erbjuds. Den nya nära vården fick ett pandemihack i kurvan, men den pågår.

Efter 8 år händer det – politik är tålamod

(Publicerad jan 2022)

Försommaren 2014 skrev jag en motion om att införa så kallad grön rehabilitering som behandlingsmetod i Region Kronoberg. Ett annat namn för samma sak är naturunderstödd rehabilitering och det används i andra regioner främst för att patienter med utmattningssyndrom ska kunna komma snabbare tillbaka i aktivitet, vardag och jobb. Metoden används också i kommunal omsorg. Under ca 8-12 veckor får patienten möjlighet att i grupp vistas i lugn miljö natur eller trädgård. Detta kan med fördel kombineras med att ta hand om eller umgås med djur, ifall patienten inte är allergisk mot dem.

Centerpartiets regiongrupp har gjort ett studiebesök i Skåne, dels på en av de gårdar som erbjöd grön rehabilitering och dit vårdcentralerna skickade patienter på remiss, dels på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp, där man forskat på grupper som fått rehabilitering i SLUs rehabträdgård anlagd för ändamålet att stressa ner och återhämta sig. Resultaten därifrån var tydliga och naturunderstödd behandling används i världen. Numera har väl alla hört ordet skogsbad åtminstone någon gång i media. Till saken hör att det inte finns någon från myndigheterna rekommenderad behandlingsform för utmattningssyndrom.

Centerpartiet har därefter även gjort studiebesök hos Slussen i Lagan, Ljungby kommun, samt deltagit i seminarium om naturunderstödd rehab dit även vården i Region Kronoberg var inbjuden. Varje mandatperiod sedan 2014 har Centerpartiet lyft frågan om grön rehabilitering som behandlingsform minst en gång.

Hittills har vi kommit så långt som att Linnéuniversitet forskat på ett projekt i liten skala med Växjö kommun, och där regionen även följt processen. Där har ungdomar fått möjlighet till grön rehab och därigenom kunnat göra klara framsteg i sociala sammanhang i stället för att isolera sig.

Så NU – 8 år efter inlämnad första motion – kommer Region Kronoberg att få bedriva ett pilotprojekt inom grön rehabilitering och med främst ungdomar i fokus. Kan du tänka dig hur det känns efter alla dessa års kamp?! Man brukar tala om droppen som urholkar stenen och i Region Kronoberg har stenen varit av granit. I Västra Götaland använder man grön rehabilitering som behandling för sin egen personal med utmattningssyndrom och i Region Jönköpings län förlägger man denna behandling på naturbruksgymnasium osv osv. Vi ser även goda resultat i ideell verksamhet inom till exempel Tingsryds Rid- och körklubb, vilken fått utmärkelse för sitt arbete av regionens folkhälsoberedning.

Nu ser vi framåt – kanske kan behandlingen som införs för ungdomar 2022 även komma utmattade vuxna till del – om inte 2022 så kommande år. Har tålamodet räckt så här länge, kan jag trycka på ytterligare. Att göra det möjligt för varje invånare att ha livskvalitet och bidra i samhället är oerhört angeläget.

Tänk att detta är möjligt – utrota en cancerform!

 (Publicerad nov 2021)

För ett antal år sedan inleddes vaccination av unga tjejer mot HPV-virus, humant papillomvirus. Först var det tillgängligt som kostsamt val för föräldrar att bekosta. Sedan fördes det in i allmänna vaccinationsprogrammet på samhällets bekostnad. Det skulle kunna skydda mot livmoderhalscancer senare i livet hade man upptäckt. Numera vaccineras även unga killar, för att inte de ska sprida viruset.

De senaste veckorna har vi i media kunnat ta del av forskningsresultat som visar att skyddet verkligen fungerar för de allra flesta kvinnor. Detta är fantastiskt, då livmoderhalscancer är en av kvinnornas vanligaste cancerformer. Alltså ger vaccinationen liv, livskvalitet och plats för andra i vården.

Riksdagen har beslutat att regeringen ska bidra till att utrota denna cancerform, då det är möjligt. Genom 5 års vaccinationsbidrag till landets regioner för att vaccinera ifatt de åldersgrupper som ännu inte fått vaccin, skulle målet kunna nås. Ännu har den S-ledda regeringen inte genomfört riksdagsbeslutet.

Regionerna erbjuder kvinnor att testa sig för att tidigt upptäcka livmoderhalscancer, så kallat cellprov. Det sker genom att barnmorska eller gynekolog tar ett minimalt cellprov ur kvinnans underliv. Det gör absolut inte ont, men sker i så kallad gynstol. Tyvärr kommer inte alla kvinnor till cellprov – kanske av rädsla av olika slag, kanske av okunskap. Detta är ett bekymmer, då kvinnors liv och hälsa står på spel.

Numera finns möjlighet att i stället testa hur hög förekomst av HPV-virus som kvinnor har genom att föra in en tops i underlivet. De kvinnor som har förhöjt HPV-virus kallas därefter till gynekologisk undersökning. Denna typ av test är fullt möjligt att genomföra själv i hemmiljö, eller om man hellre vill få det gjort inom sjukvården. Nu väntar vi ivrigt på att detta förenklade sätt att upptäcka risk för livmoderhalscancer införs i Region Kronoberg på det nya året 2022.

Det handlar om att nå fler kvinnor med ett enkelt självtest och att rädda fler kvinnors liv än tidigare. Vi längtar och ser fram emot både möjligheten att testa själv och att regeringen anslår medel till att utrota livmoderhalscancer. Tänk att det går! Att gåtan lösts mot en cancerform – och att det är en cancer som hittills drabbar många kvinnor.

Under ytan i en studiecirkel

 (Publicerad i sep 2021)

Vi går mot höst – det är kallt att gå barfota ute. Detta brukar också betyda att det är dags för studieförbundens utbud – normala år. Folkbildningen har varit tvingade till paus förutom digitalt under pandemin, men nu, nu kliar det i fingrarna, i vetgirigheten, i föreningsverksamheten och i det sociala sammanhanget.

Folkbildning, tänker du kanske, vad är det för flum? Jag skulle vilja säga att det är kittet som håller oss människor samman, håller oss intresserade och informerade, håller oss fritidssysselsatta eller håller oss uppdaterade i det vi behöver i jobbet. Studieförbunden ger inträdesbiljetten till lokalsamhället och till gemenskap.

Nu tar hon väl ändå i, tänker du. Då frågar jag: När gick du en studiecirkel senast? Det kanske är så länge sen att du glömt. I värsta fall aldrig.

Vad är då det fina i kråksången med att gå i studiecirkel? För det första får du ju syssla med något du är intresserad av och är i behov av; det ämnet du valt – antingen praktiskt, teoretiskt, utveckla föreningen eller att mötas och diskutera. I cirkeln möter du andra med samma intresse och behov. Du påverkar cirkelns innehåll och deltagarna lär tillsammans. Föreningen får input för att kunna utvecklas. Du blir stärkt av ditt nya kunnande. Kan gå vidare. Men du möter också människor du aldrig annars skulle träffat på. Ni får möjlighet att umgås vid fikapausen, att byta åsikter, blir kanske vänner och fortsätter hålla kontakten även när cirkeln är slut. Du vidgar dina vyer, lyssnar och tar in vad andra tycker och tänker. Deltagarna kanske till och med kommer från en helt annan trakt eller ett annat land än du. Du tar med dig mer än enbart själva ämnesinnehållet från cirkeln. Du blir rik på både kunskap, hantverk och vänskap, eller åtminstone förståelse för andras livssituation. Du växer som person. Det är detta som sker under ytan i en studiecirkel. Det bygger vidare på demokratin och att samhället håller samman.

Hur kan jag påstå allt detta, tänker du. Jo, dels finns det forskning inom området. Själv har jag hållit på med folkbildning sedan jag var tonåring och definitivt sedan min studietid vid dåvarande Universitetsfilialen i Växjö i första halvan av 1970-talet. Jag har upplevt detta som cirkelledare i alla dessa år, men också som cirkeldeltagare. På senare år även i ansvarig ställning för Studieförbundet Vuxenskolan Kronoberg. Det är en ynnest att vara i en cirkelgemenskap eller i samtalsträffar för att lära sig lite svenska i väntan på sin plats i svenska för invandrare eller att som kognitivt funktionsvarierad få gå Mitt val, för att sedan känna sig redo att rösta i valet.

Testa får du se – för nu öppnar studieförbunden upp både dörren, det digitala och famnen! Jag, ja jag ska leda/delta i en läsecirkel om Norden och dess olikheter under ytan. Det räcker att träffas tre gånger, men misstänker att just vi träffas flera.

Britt-Louise Berndtsson, Ordförande

Studieförbundet Vuxenskolan Kronoberg

Förändring - hur farligt kan det vara?

De senaste dagarna har jag funderat mer än vanligt på hur vi människor är funtade inför förändring. Själv tycker jag det är intressant och välkomnar nya företeelser för det allra mesta.

 

I pandemin har vi alla blivit tvungna att anpassa oss både enligt rekommendationer och utifrån smittoläge. Det har blivit stora omställningar – jobba på distans, umgås med högst en familj, handla på distans eller på udda tider samt avstå mycket fritidsaktiviteter. Nu har denna situation pågått så pass länge att det livet blivit det nya normala, även om vi längtar tillbaka till ökad frihet. Vi människor har alltså egentligen lätt för att anpassa oss utan att därför förgås. Nu ryggar vi ju nästan tillbaka om någon gör en antydan till att hälsa i hand eller annat ”närgånget” inom en och en halv meter. Men här handlar det trots allt om hälsa och överlevnad samt i olika hög grad att också ta hänsyn till andra. Det rör alltså främst egot ifall vi går till botten. 

Men när en arbetsplats ska förändras för att behoven, regelverket, tiden och trenderna redan har gjort det, då är det annat ljud i skällan. Vi vet att förändring föder motreaktioner hos ett fåtal, men hur farligt kan det vara att jobba i team jämfört med att sitta ensam och försöka lösa allt? Vad kan hända mer än att cirklarna rubbas för att snart lägga sig fint till rätta igen? Vad är det man är så förtvivlat rädd för så att man låter det engagerande jobbet förfaras, bekämpar ledning och styrelse samt mycket lite blir uträttat? 

Eller när en helt annan arbetsplats ska flyttas och nybygge planeras på annan geografisk plats. Det ursprungliga läget har varit omdiskuterat i decennier, trafikmässigt trångt trots att det handlar om att rädda liv. Då är motståndet starkt hos vissa grupper, framför allt helt utomstående, självutnämnda förståsigpåare och pensionärer från den aktuella verksamheten. Här grunnar jag på att dessa tar nybyggnation och flytt som en kritik mot hur det varit, snarare än en välkommen förbättringsåtgärd för den pågående och framtida verksamheten. 

Vem vill jobba i en ständig byggarbetsplats? Hur ska man kunna garantera säkerheten bland damm och stoff? Omflyttningar flera gånger om under åren framöver, och ännu krångligare trafik när byggmaterial och maskiner ska transporteras fram och närlagras. För att inte tala om risken för totalt byggstopp när man kommit en bit på väg och okänd faktor slår till. 

Vad är folk rädda för? Jag skulle önska att fler kunde göra som den personal som omfamnar förändring och ser fram emot att få planera sin verksamhet på ett modernt, ändamålsenligt och arbetsmiljömässigt gott sätt. Jag skulle på den andra arbetsplatsen önska mig ett synsätt som ja, men detta kan vi väl pröva. Kan andra jobba så här, så varför inte vi? Vad är det värsta som kan hända? Att det nya blir bättre än det gamla välkända…  

Vi måste framåt tillsammans nu när samhället kan öppna upp igen, och då har vi varken tid eller kraft att lägga energi på rädslor och konflikter. I stället för enbart håll i och håll ut, behöver vi nu lägga till ledorden håll ihop! 

 

 

 

Vem betalar ditt besök hos nätläkare?

I veckan var det dags för mig att hämta ut astmamedicin. Jag gynnar det lokala apoteket, för service behövs nära för många människor. Tar min kölapp till recept och ser mig omkring medan jag väntar en kort stund.

På golvet finns stora klisterlappar, vilka basunerar ut samverkan med en privat nätläkare. Vid kortläsaren för betalning sitter mindre varianter med samma budskap. Då vädrar jag min frustration lugnt och tydligt innan jag handlar.

Just detta apotek är samlokaliserat med offentligt driven vårdcentral och hyr sina lokaler av offentlig verksamhet. Det är dessutom Apoteket AB, som tidigare var helt statligt. Inte någonstans ser jag skyltar med uppmuntran till 1177.se. På 1177.se kan man få rådgivning av olika slag, boka eller boka om tider, förnya recept, läsa sin journal mm.

Damen bakom plexiglaset och disken ursäktar med att det bara handlar om efter stängningstid. ”Samverkan med lokala vårdcentralen är så bra.” Jaså! Vet du som läser dessa rader vem som betalar den stora summan för ditt nätläkarbesök? Det gör din egen, nära vårdcentral! Vill du (och Apoteket AB) urholka ekonomin för din nära vårdcentral?

Även om apotekets tanke är att hänvisa till nätläkare kvällar och helger, så lär sig folk ett beteende. Risken finns att Svensson underminerar sin vårdcentral även dagtid på vardagar.

Om man inte är nöjd med sin nära vårdcentral ska man tala om det. Hjälper inte det ska man byta, där alternativ finns. Men hos nätläkaren kan du inte få allt uträttat. Hen kan inte känna på din onda kropp eller bedöma hur påverkat allmäntillståndet är. Återbesök och uppföljning – glöm det! Hos nätläkaren får du enbart lågt hängande frukter. Men din nära vårdcentral får betala dyrt! Det är nämligen den som betalar den stora kostnaden, fastän du inte anlitat dem.

Privat vård behövs på alla sätt. Den går före många gånger i utvecklingen, har korta beslutsvägar och en kostnadsmedveten personal. Konkurrens driver framåt. Privata, nära och fysiska vårdcentraler är helt nödvändiga för att vi ska täcka upp den nära vården i Kronoberg. Där finns möjlighet till allt det som nätläkarna inte kan ge, liksom hos offentliga.

I Region Kronoberg pågår just nu, precis som i övriga landet, en stor omställning inom hela vården. Det finns möjlighet till nätläkarbesök även hos oss. Utbyggnad pågår och vi samverkar med övriga Sverige. Det är också möjligt att boka tid via nätet och andra tjänster tillkommer löpande, till exempel att kunna provta sig själv hemifrån i kontakt med sin nära vårdcentral. Offentlig vård är en stor organisation och därmed inte lika snabbfotad vid stora skiften. Men du kan påverka som invånare i regionen både direkt varje dag och slutligen på valdagen.

 

Dags för ett nytt scenkonsthus i Växjö - JA!

Replik till insändare 21-03-04 där respons efterlystes från övriga partier.

Centerpartiet skriver mer än gärna under på hela insändaren från Liberalerna, med det tillägget att ensam åstadkommer man sällan något i politiken. Även Centerpartiet har bidragit till både debatt och besluts-fattande när det gäller att förbättra arbetsmiljön i nuvarande trånga och tungrodda teaterlokaler på Ringsberg samt att driva på utvecklingen mot ett helt nytt scenkonsthus för Regionteatern Blekinge & Kronoberg. Vi har haft artiklar publicerade både 2020 och tidigare.

Vi är lyckliga innehavare av en regionteater i framkant, med stort driv, nyfikenhet och mod samt inte minst flexibilitet nu under pandemin. Den väcker intresse såväl nationellt som internationellt och lockar långväga publik. Regionteatern skulle kunna ta emot betydligt fler besökare per föreställning. Teatern är och ska vara scenkonsthus för både Blekinge och Kronoberg, men publikintresset är alltså betydligt vidare.

Styrelsen för regionteatern har nu lämnat ett konsultuppdrag för att ta fram ett koncept på vad en ny teaterbyggnad bör rymma och hur den ska utformas. Spännande är bara förnamnet!

Ett nytt scenkonsthus tar lång tid att förverkliga. För regionteaterns utveckling och för personalens skull behövs det tydliga framtidsbesked nu. Vi i Centerpartiet lämnar pucken vidare till flera spelare på banan. Vilket mål siktar ni andra mot? Kulturhungern är stor.

Britt-Louise Berndtsson, ledamot C Regionteatern Blekinge & Kronoberg

Andreas Håkansson, ledamot C i Kulturnämnden Region Kronoberg samt distriktsordförande C

Andreas Olsson, kommunalråd C Växjö kommun

Sven Sunesson, regionråd C Region Kronoberg

Nollvision hot och våld mot förtroendevalda

I vårt land har vi valt att styra genom demokratiska val och demokratiska beslut. Alla har möjlighet att säga sin mening på ett respektfullt sätt i debatten. När majoritets-beslut är fattat, gäller detta tills nytt demokratiskt beslut säger något annat.

Inför alla beslut är tydliga och transparenta underlag, information åt alla håll och ofta även dialog med medborgarna nödvändigt. Detta för att förståelse för majoritetens förslag ska kunna uppstå, men även för att nya perspektiv och lyhördhet ska kunna skapa kompro-misser. Det är sakfrågan som diskuteras, inte olika partiföreträdare. Dessa ska kunna umgås över en fika efter sammanträdet.

Ibland ser vi att partier annonserar efter nya kandidater till sina kommande valsedlar. Det är inte alltid enkelt att kombinera jobb, privatliv och fritid med att vara förtroende-vald. Därför måste vi inom partierna ha koll på stämningen och arbetsmiljön. Det bör finnas utrymme för god gemen-skap och att ha kul då och då i politiken, precis som på vilken arbetsplats som helst.

De nyheter som når oss om förskräckliga hot mot förtroendevalda och deras familjer är totalt oacceptabla och skrämmande. De är också direkt kontraproduktiva när det gäller demokratins fortlevnad. Vem vill utsätta sig för detta frivilligt nu och framöver? 

I år är tredje året vi firar demokratin 100 år. Vi fullmäktige-ordföranden i Kronoberg tar kraftfullt avstånd från hot och våld av alla slag inom politiken, liksom i samhället i stort. Vi önskar att kommande generationer ska kunna fira flera demokratijubiléer. Vi kräver respekt människor emellan och att förtroendevalda och sympatisörer kan skilja på sak och person.

Måste vi flytta till ambulansen?

Radio Kronoberg har i ett par inslag på nyåret lyft fram statistik över hur lång tid det tar för ambulansen att nå nödställda. Siffrorna är särskilt intressanta då Region Kronoberg under 2018 placerade ut ytterligare en ambulans i Hovmantorp, i Lessebo kommun. Denna ambulans skulle kunna serva både i sitt närområde samt in i Uppvidinge och Tingsryds kommuner. Vidare har regionen ökat antalet lättambulanser, så de andra rullande ”minisjukhusen” kan koncentreras på akuta utryckningar

Resultatet? Mycket glädjande och helt enligt plan har utryckningstiderna minskat tydligt inom Lessebo kommun. Däremot märks ingen förbättring i statistiken i Uppvidinge eller Tingsryd, dit utryckning tar längst tid. Samtidigt har de akutlarmen ökat och vi har en växande befolkning, med hög medelålder på många håll samt en pandemi under senaste året.

Hur ska vi framöver lyckas göra Kronobergs län ännu mer jämlikt, rundare, vad gäller ambulansens utryckningstider? För minuter sparar liv och behållen livskvalitet. Den frågan har flera svar. En sak är säker – vi ska inte behöva flytta till ambulansens närhet även om vi är riskpatienter, för ambulanserna rullar på vägarna. Runtom i länets ytterkanter hjälper dessutom andra regioners ambulanser till, ifall någon av dessa för tillfället befinner sig närmast den larmande.

Orsakerna till ökade prio-1-larm bör analyseras. Därefter åtgärder enligt vad som kommit fram. Vi behöver kunna nå uppsatta mål.

Vi måste även se oss omkring efter goda idéer från andra håll. Region Kronberg samverkar redan med räddningstjänsten runtom i länet vid larm genom ”i väntan på ambulans”. Ofta kommer räddningstjänsten först ut till exempel vid en trafikolycka och kan ge första hjälpen samt rapportera vidare om skadeläget. Numera dras resurser ner inom räddningstjänsten i kommunerna och därmed blir det svårare att räcka till.

I Västra Götalands Fyrbodalsområde, som liknar våra bygder, har ett intressant samarbete inletts med ambitionen vård på rätt nivå. Där är hemsjukvården involverad inom ”i väntan på ambulans” vid prio-1-larm. Där samverkar ambulans, hemsjukvård, hemtjänst, vårdcentral/ jourläkarcentral och en avdelning för direktinläggning av multisjuka patienter över 75 år. De senare behöver alltså inte tillbringa timmar i sträck i väntan på akuten. Hemsjukvård och hemtjänst är ute i bygderna på sina ordinarie turer och kan därmed också vara närmast ett akut larm för att hjälpa till, om det inte hindrar deras ordinarie arbete. Dessutom kan hemsjukvård eller hemtjänst titta till en patient, som inte behövt bli inlagd på sjukhus, efter det akuta omhändertagandet och är då redan insatta i läget. Kompetens krävs och gemensamma utbildningar genomförs.

Nytänkande utanför boxen, att knycka goda idéer av våra grannar samt skruva i den egna verksamheten i kombination med ny teknik är en del av svaren på frågan ovan. Det behöver inte nödvändigtvis handla om enorma pengar och absolut inte att invånare ska flytta.

Vi ska nyttja smålänningens finurlighet och kombinera den med skicklig personal och gott samarbete över huvudmannagränser. Inom Kronoberg har vi gott samarbete och det kan vidareutvecklas framåt.

”Hur hanterar vi folkets röst?”

Med valet i USA i färskt minne och då vi nu ska fira avskalad jul- och nyårshelg, hoppas jag att du har tid att skänka en tanke åt demokratin. Denna 100-åring är så viktig för oss alla och för vårt land att den firas tre år i rad – 2019, 2020 och 2021. Beslut och genomförande skedde i flera steg i Sverige. Riksdagsvalet 1921 innebar att de första fem kvinnorna tog plats i Riksdagen. Vi var sist i Norden med att införa rösträtt för kvinnor. Slutlig rösträtt för alla fick vi först 1989, då även kognitivt funktionsnedsatta inkluderades.

På senaste regionfullmäktige lyfte jag 100-årsjubiléet och hur vi alla måste hjälpas åt att vårda demokratin. Vi såg små jubileumsfilmer från Riksdagens hemsida och från Markaryds kommuns hemsida. Markaryd har inrättat ett ungdomsinskott under utbildnings- och kulturnämnden, där ungdomarna kan diskutera och föra upp frågor på nämndens dagordning. På nyåret hoppas jag att vi kan mötas av jubileumsaffischer från Riksdagen i foajén på regionhuset i Växjö. Detta blir ytterligare ett litet inslag i folkbildning kring allmänna rösträtten, vilken var en hård kamp för många, även män. 

Att ha rätt att uttrycka sin grundläggande åsikt är på inget sätt självklart i världen. Även i vårt land förekommer uttalanden att diktatur vore enklare och att föredra, dvs att ha en stark ledare som bestämmer hur vår verklighet ska vara och utvecklas.  Därför är det så oerhört viktigt att fånga upp och släppa fram ungas engagemang i synnerhet, så de känner sig delaktiga och att deras frågor kommer på agendan. Vi behöver också få ständig påfyllning av kandidater till våra vallistor. 

Jag deltar digitalt mot slutet av ett seminarium från Sveriges kommuner och regioner, SKR, med rubriken ”Hur hanterar vi folkets röst”. Innehållet belyser folkomröstningar, vilket etablerade partier och många politiker ser som konkurrens till kommunal och regional demokrati. Det finns mycket att lära om process och resultat av folkomröstningar, liksom det faktum att man kan ha proaktiva folkomröstningar, där politiken ber om idéer och förbättringsförslag i en viktig fråga innan den avgörs. Medborgardialog, delaktighet, folkbildning och starkt engagemang som tas till vara står på plussidan för att inte behöva genomföra arbetskrävande folkomröstningar, liksom för mindre konflikt. Utan delaktighet ökar konfliktnivån. Används arenor för medborgardialog minskar densamma. 

Det finns goda skäl för attitydförändring och att omfamna engagemang från i synnerhet ungdomar, men också invånare i stort, utan att först kräva medlemskap i politiskt parti. Att ha verklig och äkta dialog med kommuninvånarna är inte tecken på svagt ledarskap i kommunen, utan tvärtom tecken på klokskap. Det leder till allt det positiva jag nämnt ovan, men också till att närma kommunledning till väljarna. Det leder till ökad folkbildning, och kan på sikt ge nya medlemmar i politiska partier genom att folk får smak på delaktighet och att ta ansvar. Särskilt viktigt har detta blivit i vår tid, då den lokala dagstidningen inte längre finns i varje hem. På sociala medier florerar all slags sanningar – säkrast att ha direktkontakt. 

Jag önskar er alla goda, hälsosamma helger framöver, där ni också tar en stund för att reflektera över demokratins 100 år. Väl mött sista jubileumsåret 2021!