Med valet i USA i färskt minne och då vi nu ska fira avskalad jul- och nyårshelg, hoppas jag att du har tid att skänka en tanke åt demokratin. Denna 100-åring är så viktig för oss alla och för vårt land att den firas tre år i rad – 2019, 2020 och 2021. Beslut och genomförande skedde i flera steg i Sverige. Riksdagsvalet 1921 innebar att de första fem kvinnorna tog plats i Riksdagen. Vi var sist i Norden med att införa rösträtt för kvinnor. Slutlig rösträtt för alla fick vi först 1989, då även kognitivt funktionsnedsatta inkluderades.
På senaste regionfullmäktige lyfte jag 100-årsjubiléet och hur vi alla måste hjälpas åt att vårda demokratin. Vi såg små jubileumsfilmer från Riksdagens hemsida och från Markaryds kommuns hemsida. Markaryd har inrättat ett ungdomsinskott under utbildnings- och kulturnämnden, där ungdomarna kan diskutera och föra upp frågor på nämndens dagordning. På nyåret hoppas jag att vi kan mötas av jubileumsaffischer från Riksdagen i foajén på regionhuset i Växjö. Detta blir ytterligare ett litet inslag i folkbildning kring allmänna rösträtten, vilken var en hård kamp för många, även män.
Att ha rätt att uttrycka sin grundläggande åsikt är på inget sätt självklart i världen. Även i vårt land förekommer uttalanden att diktatur vore enklare och att föredra, dvs att ha en stark ledare som bestämmer hur vår verklighet ska vara och utvecklas. Därför är det så oerhört viktigt att fånga upp och släppa fram ungas engagemang i synnerhet, så de känner sig delaktiga och att deras frågor kommer på agendan. Vi behöver också få ständig påfyllning av kandidater till våra vallistor.
Jag deltar digitalt mot slutet av ett seminarium från Sveriges kommuner och regioner, SKR, med rubriken ”Hur hanterar vi folkets röst”. Innehållet belyser folkomröstningar, vilket etablerade partier och många politiker ser som konkurrens till kommunal och regional demokrati. Det finns mycket att lära om process och resultat av folkomröstningar, liksom det faktum att man kan ha proaktiva folkomröstningar, där politiken ber om idéer och förbättringsförslag i en viktig fråga innan den avgörs. Medborgardialog, delaktighet, folkbildning och starkt engagemang som tas till vara står på plussidan för att inte behöva genomföra arbetskrävande folkomröstningar, liksom för mindre konflikt. Utan delaktighet ökar konfliktnivån. Används arenor för medborgardialog minskar densamma.
Det finns goda skäl för attitydförändring och att omfamna engagemang från i synnerhet ungdomar, men också invånare i stort, utan att först kräva medlemskap i politiskt parti. Att ha verklig och äkta dialog med kommuninvånarna är inte tecken på svagt ledarskap i kommunen, utan tvärtom tecken på klokskap. Det leder till allt det positiva jag nämnt ovan, men också till att närma kommunledning till väljarna. Det leder till ökad folkbildning, och kan på sikt ge nya medlemmar i politiska partier genom att folk får smak på delaktighet och att ta ansvar. Särskilt viktigt har detta blivit i vår tid, då den lokala dagstidningen inte längre finns i varje hem. På sociala medier florerar all slags sanningar – säkrast att ha direktkontakt.
Jag önskar er alla goda, hälsosamma helger framöver, där ni också tar en stund för att reflektera över demokratins 100 år. Väl mött sista jubileumsåret 2021!
Inlägg
