Under ytan i en studiecirkel

 (Publicerad i sep 2021)

Vi går mot höst – det är kallt att gå barfota ute. Detta brukar också betyda att det är dags för studieförbundens utbud – normala år. Folkbildningen har varit tvingade till paus förutom digitalt under pandemin, men nu, nu kliar det i fingrarna, i vetgirigheten, i föreningsverksamheten och i det sociala sammanhanget.

Folkbildning, tänker du kanske, vad är det för flum? Jag skulle vilja säga att det är kittet som håller oss människor samman, håller oss intresserade och informerade, håller oss fritidssysselsatta eller håller oss uppdaterade i det vi behöver i jobbet. Studieförbunden ger inträdesbiljetten till lokalsamhället och till gemenskap.

Nu tar hon väl ändå i, tänker du. Då frågar jag: När gick du en studiecirkel senast? Det kanske är så länge sen att du glömt. I värsta fall aldrig.

Vad är då det fina i kråksången med att gå i studiecirkel? För det första får du ju syssla med något du är intresserad av och är i behov av; det ämnet du valt – antingen praktiskt, teoretiskt, utveckla föreningen eller att mötas och diskutera. I cirkeln möter du andra med samma intresse och behov. Du påverkar cirkelns innehåll och deltagarna lär tillsammans. Föreningen får input för att kunna utvecklas. Du blir stärkt av ditt nya kunnande. Kan gå vidare. Men du möter också människor du aldrig annars skulle träffat på. Ni får möjlighet att umgås vid fikapausen, att byta åsikter, blir kanske vänner och fortsätter hålla kontakten även när cirkeln är slut. Du vidgar dina vyer, lyssnar och tar in vad andra tycker och tänker. Deltagarna kanske till och med kommer från en helt annan trakt eller ett annat land än du. Du tar med dig mer än enbart själva ämnesinnehållet från cirkeln. Du blir rik på både kunskap, hantverk och vänskap, eller åtminstone förståelse för andras livssituation. Du växer som person. Det är detta som sker under ytan i en studiecirkel. Det bygger vidare på demokratin och att samhället håller samman.

Hur kan jag påstå allt detta, tänker du. Jo, dels finns det forskning inom området. Själv har jag hållit på med folkbildning sedan jag var tonåring och definitivt sedan min studietid vid dåvarande Universitetsfilialen i Växjö i första halvan av 1970-talet. Jag har upplevt detta som cirkelledare i alla dessa år, men också som cirkeldeltagare. På senare år även i ansvarig ställning för Studieförbundet Vuxenskolan Kronoberg. Det är en ynnest att vara i en cirkelgemenskap eller i samtalsträffar för att lära sig lite svenska i väntan på sin plats i svenska för invandrare eller att som kognitivt funktionsvarierad få gå Mitt val, för att sedan känna sig redo att rösta i valet.

Testa får du se – för nu öppnar studieförbunden upp både dörren, det digitala och famnen! Jag, ja jag ska leda/delta i en läsecirkel om Norden och dess olikheter under ytan. Det räcker att träffas tre gånger, men misstänker att just vi träffas flera.

Britt-Louise Berndtsson, Ordförande

Studieförbundet Vuxenskolan Kronoberg