Tungt, tungt!

Fastän vi väl har misstänkt att Engla inte längre var i livet, var det tungt att få det bekräftat igår kväll. Inte har det blivit enklare idag, då det visar sig att hennes liv kanske hade gått att rädda ifall polisen i Dalarna tagit vara på tips... Det är omöjligt att sätta sig in i föräldrars och andra närståendes situation - men tankarna går i den riktningen. Det enda "positiva" i sammanhanget är att även mordet på Pernilla nu lösts, så att hennes familj fått visshet.

Samtidigt har det duggat ovanligt tätt på senaste tiden med unga våldtäktsmän och flera kvinnor och t o m barn som mördats. Vad är det som pågår, kan man undra? Varför tar man till sådana lösningar, trots att det är det värsta brott som finns?

Jag blir alldeles matt och förtrytsamt varm om vartannat över det faktum att kommunerna i mitt län (Kronoberg) inte fullt ut tar vara på statliga jämställdhetspengar och i stort sett inte alls använder pengar för projekt kring hederskultur. Det måste bli ändring! Vi måste ta kvinnors och barns/ungdomars utsatthet på fullt allvar från olika perspektiv. Det är inte enbart polisens eller kvinnojourens roll!

Ikväll tänder vi ljus för Engla i våra fönster - något måste vi ju göra för att visa vår empati.