Igår var det ju lugnast att inte skriva, och man ska ju ha tid att samla ihop tankarna för att åstadkomma något. Det fanns inte tid över till detta.
Utspelen duggar tätt, och jag tänker kommentera barnbidraget här. Jag har hela mitt vuxna liv varit förundrad över att barnbidraget går såväl till typ Skandia-direktörer som ensamstående mammor med tomma bankkonton på lika villkor. Det är stötande, anser jag.
Däremot vill jag absolut inte ha behovsprövat barnbidrag - vi ska inte klassa barn i vårt land! Vi ska inte heller bygga på krånglig byråkrati. Men idén att se över vad ett beskattat barnbidrag skulle innebära, ger ju alla barn barnbidrag, men föräldrarnas totala inkomst avgör hur mycket som blir kvar att nyttja i respektive familj. Det skulle i slutändan ge resurser till att satsa inom barn- och ungdomsområdet.
Finns många saker att stärka - familjeutbildning, familjecentraler, VAB-dagar för tonårsföräldrar, mer förebyggande arbete med samverkan som ledord, mot droger, elevvård, tjej- och killjourer, ungdomsmottagningar, studiebidrag för studenter, meningsfull fritidssysselsättning mm. Det är väl bara fantasin som sätter gränser. Allt som görs innan något händer är att betrakta som investering i välmående, utveckling, självkänsla, glädje jämfört med motsatsen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar