Per ställer till det

Jaha, så har vi drabbats av liknande prövningar som under Gudrun! Allt tar längre tid, kostar mer pengar och vi får känna på vår utsatthet inför naturen och inför el- och telebolag.

Särskilt mobiltelefonin sköts under all kritik i kriser! Det är ju den enda kontaktmöjligheten som finns när stormen har gått fram, och ändå förstår inte våra leverantörer att man kan rädda liv och egendom genom en fungerande mobiltelefoni även i kris! För att inte tala om all onödig oro och rädsla som föds, när mobilerna inte fungerar. Det är ju inte så märkvärdigt att avtala med t ex LRF:s folk om att fylla på reservaggregaten, om bara viljan finns.

Men det är väl så att leverantörernas toppar inte upplevt hur gamla mamma sitter i sin stuga helt isolerad, utan att larmet fungerar och enda sättet att få veta hur hon har det är att försöka köra dit (ifall vägen är uppröjd från träd). Inte heller har de varit med om att det börjar brinna i huset och enda sättet att larma är att köra till brandkåren - ifall vägen är öppen... Utanför Tingsryd hade det just skett en trafikolycka, så vägen var inte framkomlig, varpå hemmet brann ner.

Att driva företag eller jobba på distans under sådana förhållanden är också tålamodsprövande och kostar pengar, men Telia anser att avbrottsersättningen om 4 kr per dag är generös... Det är ju inte ens ett enda mobilsamtal, för att inte tala om tappade order, extra bilresor osv.

Vi på landsbygden måste få lika villkor när det gäller infrastrukturen, annars vågar ingen satsa på ett liv eller företagande här, och då växer allt igen. Är det så ni vill ha det? Jag vill absolut inte det!