Ålder bara en siffra eller?

Nu i höst har jag börjat läsa högt för de boende på våra sex servicehus i Tingsryds kommun. Det är en uppskattad aktivitet som Studieförbundet Vuxenskolan Kronoberg genomför på uppdrag av Tingsryds kommun. Både mötena med de boende och innehållet i Hjördis Thörnqvists böcker om livet under första halvan av 1900-talet som vi läser, har fått mig att fundera extra mycket över ålder just nu.

Jag menar egentligen att ålder är en siffra, att man inte är äldre än man känner sig. Men så ser ju inte andra på ålder, varken myndigheter, akademi, vården, politiska partier eller det uppväxande släktet. Respekten saknas ofta, liksom forskning, uppskattning av erfarenhet och kompetens, tanken att den som är äldre har rätt att själv styra sitt liv samt att äldre gör viktiga insatser i samhället.

Hjördis Thörnqvist pekar på att bristen på respekt kan bero på att yngre ofta kan mest i den digitala, tekniska världen. Kunskap har bäst-före-datum, i alla fall viss kunskap. Men det fråntar inte äldre livserfarenhet och kompetens inom bransch eller yrke. Vi måste ta detta till vara inte minst där vi har kompetensbrist, till exempel vård och omsorg. Vi har inte råd att bara släppa iväg in i pension, det behövs handledning för nyutbildade, att gå bredvid, att överföra decennier av erfarenhet. Äldre bidrar även starkt i ideellt arbete. Ta det inte bara för givet med rastfaddrar, hämtning på förskolan, skjuts till idrotten eller hjälp på fritidsgården. Visa uppskattning och respekt! Det gamla 50 är det nya 70!

Jag möter ett stort åldersspann på våra servicehus – från människor födda på 1920-talet fram till människor födda på 1950-talet och kanske till och med ännu senare. Det är till äldreboendet du är hänvisad, oavsett ålder, när vård och omsorg i hemmet inte längre är möjlig. Det är inte födelseåret som avgör dagsformen, minnet, rörligheten eller om man kan ha utbyte av varandra eller min läsning. Det är hälsan. När jag kommer med böckerna under armen, blir jag ett välkommet avbrott i vardagen. Texterna väcker minnen, bilder, dofter och smaker till liv från förr. Inspel kommer om hur det var förr – leder till dialog. Dessutom uppskattar deltagarna mötena med boende från andra avdelningar. ”Så roligt att träffa dig! Det var längesen”, hör jag ofta.

Ett annat välkommet avbrott under dagen på våra servicehus är måltiderna. Det doftar ljuvligt när jag kommer antingen före eller efter lunch. Detta matos som sprider sig från tillagningsköket sätter igång matlusten och bidrar till hälsa.

Just att kunna bevara hälsa genom egenvård, screening, vistelse i naturen, lagom träning samt intellektuell och kulturell stimulans är ett billigt sätt att både skjuta upp ohälsa och kringgå begreppet ålder, liksom att vara behövd.