Måste vi flytta till ambulansen?

Radio Kronoberg har i ett par inslag på nyåret lyft fram statistik över hur lång tid det tar för ambulansen att nå nödställda. Siffrorna är särskilt intressanta då Region Kronoberg under 2018 placerade ut ytterligare en ambulans i Hovmantorp, i Lessebo kommun. Denna ambulans skulle kunna serva både i sitt närområde samt in i Uppvidinge och Tingsryds kommuner. Vidare har regionen ökat antalet lättambulanser, så de andra rullande ”minisjukhusen” kan koncentreras på akuta utryckningar

Resultatet? Mycket glädjande och helt enligt plan har utryckningstiderna minskat tydligt inom Lessebo kommun. Däremot märks ingen förbättring i statistiken i Uppvidinge eller Tingsryd, dit utryckning tar längst tid. Samtidigt har de akutlarmen ökat och vi har en växande befolkning, med hög medelålder på många håll samt en pandemi under senaste året.

Hur ska vi framöver lyckas göra Kronobergs län ännu mer jämlikt, rundare, vad gäller ambulansens utryckningstider? För minuter sparar liv och behållen livskvalitet. Den frågan har flera svar. En sak är säker – vi ska inte behöva flytta till ambulansens närhet även om vi är riskpatienter, för ambulanserna rullar på vägarna. Runtom i länets ytterkanter hjälper dessutom andra regioners ambulanser till, ifall någon av dessa för tillfället befinner sig närmast den larmande.

Orsakerna till ökade prio-1-larm bör analyseras. Därefter åtgärder enligt vad som kommit fram. Vi behöver kunna nå uppsatta mål.

Vi måste även se oss omkring efter goda idéer från andra håll. Region Kronberg samverkar redan med räddningstjänsten runtom i länet vid larm genom ”i väntan på ambulans”. Ofta kommer räddningstjänsten först ut till exempel vid en trafikolycka och kan ge första hjälpen samt rapportera vidare om skadeläget. Numera dras resurser ner inom räddningstjänsten i kommunerna och därmed blir det svårare att räcka till.

I Västra Götalands Fyrbodalsområde, som liknar våra bygder, har ett intressant samarbete inletts med ambitionen vård på rätt nivå. Där är hemsjukvården involverad inom ”i väntan på ambulans” vid prio-1-larm. Där samverkar ambulans, hemsjukvård, hemtjänst, vårdcentral/ jourläkarcentral och en avdelning för direktinläggning av multisjuka patienter över 75 år. De senare behöver alltså inte tillbringa timmar i sträck i väntan på akuten. Hemsjukvård och hemtjänst är ute i bygderna på sina ordinarie turer och kan därmed också vara närmast ett akut larm för att hjälpa till, om det inte hindrar deras ordinarie arbete. Dessutom kan hemsjukvård eller hemtjänst titta till en patient, som inte behövt bli inlagd på sjukhus, efter det akuta omhändertagandet och är då redan insatta i läget. Kompetens krävs och gemensamma utbildningar genomförs.

Nytänkande utanför boxen, att knycka goda idéer av våra grannar samt skruva i den egna verksamheten i kombination med ny teknik är en del av svaren på frågan ovan. Det behöver inte nödvändigtvis handla om enorma pengar och absolut inte att invånare ska flytta.

Vi ska nyttja smålänningens finurlighet och kombinera den med skicklig personal och gott samarbete över huvudmannagränser. Inom Kronoberg har vi gott samarbete och det kan vidareutvecklas framåt.