Litenhet och närhet fördelar i nya nära vården

 Det har varit uppenbart att Kronobergs hanterbara storlek och väl upparbetade samverkan har underlättat för sammanhållning och likartat upplägg på vård, omsorg och testning nu under pandemin. Vi känner också till övriga regioners ”avundsjuka” på det goda samarbetet inom vården mellan regionen och kommunerna i vårt län. Detta är något vi ska vårda och bygga vidare på in i den nya nära vården som nu växer fram. Kommunerna måste involveras aktivt i detta framtidsjobb, då stor andel av sjukvården (ca 20 procent) sker just inom kommunerna.

Våra ca 200 000 invånare har nära till sin vårdcentral. Vårdcentralerna ska vara navet i den nya närsjukvården. Det är därifrån mobila läkaren ska utgå för att tillsammans med den kommunala sjuksköterskan ansvara för och besöka sköra, främst äldre patienter med stort vårdbehov. Om detta är alla politiskt överens.

För att detta arbete ska fungera väl och vara väl utnyttjad tid behövs kännedom om patienterna och tillit från deras sida. Då är det självklart att man verkar decentraliserat bland patienterna och följer dem genom olika skeden i livet. Återigen är vår utspridda närsjukvård en fördel inför den omställning som sker. Vi har infrastrukturen till det yttre och håller nu på att fylla den med delvis nya kompetenser och framför allt nya arbetssätt och processer. Teamarbetet blir lika viktigt här som i operationssalen. Pilotprojektet Hemsjukhuset i Ryd utvidgas nu till Tingsryd. Det är en test av borgholmsmodellen, som politiken väntar sig införs i hela Kronoberg.

En kraftig satsning pågår sedan några år inom Region Kronoberg på att utbilda egna specialistläkare med inriktning mot den nära vården. Vi ser starkt ljus i tunneln när det gäller bemanning och kontinuitet just på läkarsidan där. Nya, moderna arbetssätt för patienters delaktighet, överenskommelse om och insikt i hur vården ska ske bidrar till detta. Vidare att vi tar digitala möjligheter till hjälp i rutinärenden som tidsbokning, täta provtagningar som kan ske i hemmet av patienten själv, digitala kallelser och att patienten själv bidrar med underlag till sin journal samt att röstigenkänning kan avlasta de medicinska sekreterarna. Videobesök ökar i våra egna kanaler. Allt detta ger avsevärt mer resurser till själva vården och dialog om förebyggande hälsovård.

Fast vårdkontakt är och ska vara tryggheten för kroniker och patienter med allvarlig sjukdom i vardagen, där samordning av flera vårdgivare behövs. Den fasta vårdkontakten är lotsen som har koll på vårdplan, behandling och provtagning och som patienten håller kontakt med löpande och vice versa. Fast vårdkontakt ska vara namngiven i vårdplanen.

Jag är övertygad om att flera regioner framöver även kommer att vara ”avundsjuka” på vår decentraliserade infrastruktur när det gäller vårdcentraler nära invånarna. Detta i en tid då sjukhusens dominerande roll inom sjukvården omdanas och kompetens förs ut i närsjukvården. Vi ska naturligtvis utföra så mycket vård som möjligt nära de berörda. Ambulansen är ingen kollektivtrafik för sköra äldre, utan dessa ska kunna vara trygga i sina egna boenden med visshet om att kända doktorn kan komma.