Litenhet och närhet fördelar i nya nära vården

 Det har varit uppenbart att Kronobergs hanterbara storlek och väl upparbetade samverkan har underlättat för sammanhållning och likartat upplägg på vård, omsorg och testning nu under pandemin. Vi känner också till övriga regioners ”avundsjuka” på det goda samarbetet inom vården mellan regionen och kommunerna i vårt län. Detta är något vi ska vårda och bygga vidare på in i den nya nära vården som nu växer fram. Kommunerna måste involveras aktivt i detta framtidsjobb, då stor andel av sjukvården (ca 20 procent) sker just inom kommunerna.

Våra ca 200 000 invånare har nära till sin vårdcentral. Vårdcentralerna ska vara navet i den nya närsjukvården. Det är därifrån mobila läkaren ska utgå för att tillsammans med den kommunala sjuksköterskan ansvara för och besöka sköra, främst äldre patienter med stort vårdbehov. Om detta är alla politiskt överens.

För att detta arbete ska fungera väl och vara väl utnyttjad tid behövs kännedom om patienterna och tillit från deras sida. Då är det självklart att man verkar decentraliserat bland patienterna och följer dem genom olika skeden i livet. Återigen är vår utspridda närsjukvård en fördel inför den omställning som sker. Vi har infrastrukturen till det yttre och håller nu på att fylla den med delvis nya kompetenser och framför allt nya arbetssätt och processer. Teamarbetet blir lika viktigt här som i operationssalen. Pilotprojektet Hemsjukhuset i Ryd utvidgas nu till Tingsryd. Det är en test av borgholmsmodellen, som politiken väntar sig införs i hela Kronoberg.

En kraftig satsning pågår sedan några år inom Region Kronoberg på att utbilda egna specialistläkare med inriktning mot den nära vården. Vi ser starkt ljus i tunneln när det gäller bemanning och kontinuitet just på läkarsidan där. Nya, moderna arbetssätt för patienters delaktighet, överenskommelse om och insikt i hur vården ska ske bidrar till detta. Vidare att vi tar digitala möjligheter till hjälp i rutinärenden som tidsbokning, täta provtagningar som kan ske i hemmet av patienten själv, digitala kallelser och att patienten själv bidrar med underlag till sin journal samt att röstigenkänning kan avlasta de medicinska sekreterarna. Videobesök ökar i våra egna kanaler. Allt detta ger avsevärt mer resurser till själva vården och dialog om förebyggande hälsovård.

Fast vårdkontakt är och ska vara tryggheten för kroniker och patienter med allvarlig sjukdom i vardagen, där samordning av flera vårdgivare behövs. Den fasta vårdkontakten är lotsen som har koll på vårdplan, behandling och provtagning och som patienten håller kontakt med löpande och vice versa. Fast vårdkontakt ska vara namngiven i vårdplanen.

Jag är övertygad om att flera regioner framöver även kommer att vara ”avundsjuka” på vår decentraliserade infrastruktur när det gäller vårdcentraler nära invånarna. Detta i en tid då sjukhusens dominerande roll inom sjukvården omdanas och kompetens förs ut i närsjukvården. Vi ska naturligtvis utföra så mycket vård som möjligt nära de berörda. Ambulansen är ingen kollektivtrafik för sköra äldre, utan dessa ska kunna vara trygga i sina egna boenden med visshet om att kända doktorn kan komma.  

Spontana applåder - att se det positiva framåt

Under valrörelsen minns jag spontana applåder en enda gång där jag deltog. Jag talade om framtida nära hälso- och sjukvård och nämnde läkares hembesök. Då kom de spontana applåderna!

Nyligen har jag en andra gång haft möjlighet att lyssna till chefen på Borgholms vårdcentral, Åke Åkesson, numera distriktsläkare. Centerpartiet gjorde studiebesök där. Jag önskar att du också hade möjligheten att bli inspirerad av denne förnyare av den nära vården. Han brinner för sitt uppdrag och ger berättelsen liv.

Det positiva är att samtliga partier i Region Kronoberg är överens om att det är i riktning mot den så kallade borgholmsmodellen vi ska gå inom den nära vården. Den ska kombineras med en hälsorevolution - förebygga ohälsa är den bästa investeringen i framtiden.

Vad är då så märkvärdigt i Borgholm? Jo, de har 2-300 patienter inskrivna i det de kallar hem-sjukhuset. Dessa patienter vet att de kan få besök hemma av sin läkare och kommunens sjuk-sköterska inom hemsjukvården. Det vet även ambulanspersonalen. Både personal vid ambulansen och hemsjukvårdens sjuksköterskor har möjlighet att boka hembesök av en fast läkarkontakt varje vardag åt patienterna på hemsjukhuset. Detta ger trygghet i vården och trygghet att våga stanna hemma. 

Det ger också kontinuitet. Den läkare som känner dig sedan tidigare, tar även hand om dig när du blir skröplig på äldre dagar. Dessa läkare har hel-hetsansvaret för dig och full koll på eventuella provtagningar eller undersökningar som är beställda på lasarettet.

Skulle du trots allt hamna på sjukhuset tar din distriktsläkare direkt kontakt med lasarettet för att dels planera för utskrivning, dels försöka få under-sökningen på lasarettet gjord när du ändå är där. Två flugor i en smäll.

Väl hemma i hemsjukhuset får patienten, som behöver det, möjlighet att själv mäta sina värden på morgonen och sända dem till sin kontaktsjuk-sköterska digitalt via en IT-platta med enbart några få knappar att klicka på. Patienten svarar också på fem frågor om hur han eller hon mår. På så sätt kan både patienten själv och den fasta vårdkontakten kontinuerligt följa måendet och värdena. Detta ger både delaktighet och insikt i vården. Hjärtsviktpatienter kan i lugn och ro stanna hemma.

Hur kommer det sig undrar du att Borgholm kan uppnå detta?

För att attrahera läkare till tomma platser lovade Åke Åkesson att de skulle få ett lägre antal patienter att ha ansvar för, men då ett djupare ansvar. Det ger en bättre arbetsmiljö som lockade sökande läkare till vakanta tjänster. Det kostar mer på vårdcentralen i Borgholm, men det sparar ambulansresor, akutbesök och vårdplatser på lasarettet. Framför allt sparar det lidande och oro. Det ger trygghet, patientsäkerhet och kontinuitet. Hos oss i Kronoberg testar vårdcentralen i Ryd att jobba så här i liten skala. 

Under de närmaste åren kommer vi att införa vår version av borgholmsmodellen successivt i Kronoberg. Mycket positivt när vi drar åt samma håll - framåt!

Britt-Louise Berndtsson, Centerpartiet

Ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämndens AU Region Kronoberg

Goda möten nödvändiga

I veckan kunde vi titta efter ett möte mellan Jupiter och Venus på himlavalvet. Det var en klar och vacker stjärnhimmel, men jag lyckades enbart se ett stjärnfall. Jupiter och Venus möttes säkert ändå.

Lite senare tittade jag ut genom fönstret och mötte blicken från en tuff gärdsmyg på trappräcket. Säkert lite hungrig, precis som jag. Jag blev alldeles varm om hjärtat, för det var mitt första möte med den arten på nära håll. Kallt ute nu, dags för fågelmat noterar jag.

Efter frukost är jag på jobbet och möter både tjänstemän och kollegor för att spana in i framtiden. Vi är alla besjälade av kronobergarnas bästa och vi samarbetar bra, även om vi har olika lösningar och ibland ses som konkurrenter.

Goda möten är avgörande för vårdens resultat. Det gäller att patient och personal har tid för varandra, lyssnar och pratar så att budskapet går fram. Då får inte stressen vara för stor. Helst vill man träffa en person man redan mött tidigare, som är insatt. En fast vårdkontakt.

Men den allra viktigaste förutsättningen är att mötet alls blir av och att det sker i tid. Vi har på det stora hela en fantastisk vård i Kronoberg, om vi bara lyckas komma inom dörrarna. Då kommer säkert många goda möten till, där patienten får komma till tals och blir lyssnad på. Känner delaktighet i sin vård. Vår ambition nu är att den vård man behöver ofta ska komma ännu närmare. Både vi och hela landet talar om god och nära vård. Resurser ska föras ut till vårdcentralerna.

Goda möten kan också ske digitalt, via skärm. Övervakning och provtagning kan ske på distans, och de goda mötena bokas in då de verkligen behövs.

Den goda nära vården och skiftet till mer ny teknik innebär en stor omställning. På sjukhus ska man bara behöva hamna när det är absolut nödvändigt. Detta innebär också att antalet vårdplatser inte behöver vara större än idag, även om befolkningen växer. Men överföringen av resurser till den nära vården och satsningen på ny teknik kräver mod samt att de flesta drar åt samma håll. Här är flera nationella utredningar som kommit de senaste åren till gott stöd. Målbilden är densamma över landet.

De olika regionerna har däremot olika utgångspunkter. Jag har gott hopp att vi ska kunna få till alla de goda mötena i den nära vården framöver, eftersom vi är en bit på väg. Vi har nämligen redan ett väl fungerande samarbete mellan kommunerna och Region Kronoberg. Dessutom finns ett gemensamt journalsystem på plats. Den stora brist på personal vi just nu har, särskilt i den nära vården, föder nya lösningar och att fler tar till sig goda exempel. Då blir det också lättare att växla över till framtidens vård.

Det finns en annan typ av möten som leder till att vi klarar oss längre utan sjukvård, nämligen möten på jobbet, på promenad, på skolgården, i sporthallar, i skogen, vid kulturevenemang och aktiviteter oavsett ålder. Att vara behövd, att röra på sig, vara i naturen och uppleva kultur är härligt! Det är också hälsosamt och aldrig för sent att börja. Små steg i rätt riktning gör nytta oavsett ålder. Då får livet chans att räcka längre och resurserna kan i högre grad användas till dem som har mest behov.

Gärdsmygen har nu även tagit en vådlig flygtur i mitt hem. Hjärtat bultade hårt i den lilla fjäderlätta kroppen efter krocken med fönstret. Efter en stunds återhämtning i värmen, kunde den flyga ut genom fönstret igen. Ja, jag SKA fixa fågelmat för fler goda möten – utomhus!