Tanks i stället för rosor!

Jag mår illa av ryssarnas behandling av Georgien och dess folk! Långt borta är nu den glädje jag kände över rosornas revolution, då Chevardnazes diktatur tog slut. Den senaste veckans händelser i vårt närområde år 2008 är i det närmaste ofattbara, men samtidigt oerhört avslöjande vad gäller Rysslands syn på sig självt och sina grannar. Först provocerar man det lilla grannlandet till bristningsgränsen och sedan slukar man det med hull och hår, skriver under eldupphöravtal men avancerar i stället för att retirera. Man kan jämföra det med kriminella gängs oskrivna regler och uppförande.

Det är så frustrerande att noll lagar, konventioner och överenskommelser gäller för våra två stormakter! Gång på gång blir vi varse hur uddlöst t ex FN:s säkerhetsråd är pga vetorätten. Obalansen vad gäller makt i världen är förödande i många sammanhang, inte bara då strider uppkommer.

På det personliga planet funderar jag mycket över hur mina bekanta i Georgien har det i nuläget och kommer att få det i framtiden... All denna rädsla och förstörelse - många, många fler flyktingar i området, tillbakagång, brustna visioner. Mina varma tankar är där i alla fall - i ett område där kulturen blomstrade samtidigt som i antikens Grekland.
Hoppas nu världens övriga ledare, särskilt EUs, står enade och starka mot Ryssland och till stöd för Georgiens folk. Vi kan inte fort nog krypa ur beroendet av fossila bränslen, så att vi slipper kräla i stoftet för ockupationsmakten!

Georgien har ändå visst stöd utifrån nu i nödens stund (om än yrvaket), men Tjetjenien betraktas ju som en rysk inre angelägenhet av övriga länder och får leva i sitt inferno i ensamhet.

Rötter 1, 2, 3 och regn

Rötter blir allt viktigare med åren. Ordnade tillsammans med en kusin en släktträff förra året, och håller på med uppföljning av den. Sommaren är ju den tid man oftast tar till att hälsa på och prata minnen. Hälsade på en av mina farbröder häromdagen, och då kom mycket intressant fram om min och min fars, farmors och farfars ursprungsbygd.

Så har det varit traditionsenlig slåtter med liar och räfsor på Korrö, ett härligt naturreservat längs Ronnebyån, som erbjuder både oss närboende och turister många möjligheter. Fastän regnet öste ner då vi började och återkom mot slutet, var gemenskapen och arbetsglädjen god. Vi blev inkallade till förmiddagsfika med hjälp av ung fiolspelande tjej, som sedan underhöll en stund. Efter fullt avklarat jobb, vankades risgrynsgröt och smörgås. Liemän och räfserskor var centerpartister från trakterna runtomkring, och vi kände oss nöjda med resultatet.

Igår var det egentligen hemvändardag i min nuvarande socken, Älmeboda. Det är det varje år samma helg. Jag valde i stället att återvända till min förra hemsocken, Linneryd, och gå på byavandring i Ruveboda. Trots att jag tidigare bott strax utanför Linneryd i tio år, har jag inte hunnit lära mig alla byar och gårdar. Dags att reparera en del av det, tyckte jag, särskilt eftersom jag inom Röda korset lärde känna en numera bortgången bybo därifrån. Och det tyckte jättemånga människor med mig, inklusive en väninna jag tog med. Vi var ett rejält följe - en del bakom häst och vagn, några bakom en antik taktor med vagn, "grålle", andra på cykel och majoriteten till fots. Vi fick höra både historik och anekdoter om bygden vi passerade samtidigt som vi njöt av vyerna och sommaren runtom. Även här var samvaron en viktig beståndsdel - att träffa gamla bekanta och höra senaste nytt. Klarinettspel och förtäring passade utmärkt på sluttampen. En visit av åskan med rejäl regnskur ingick också i programmet. Men eftersom bygden lider svårt av sommarens torka, var det ingen som tog illa upp.

Och idag har det välsignade regnet äntligen kommit! Det har regnat mesta delen av dagen - ihärdigt rakt ner och gett rejäla mängder. Nu kan jag nog pusta ut vad gäller min stora linds överlevnad. Den har små blad i år, har blommat mindre än vanligt och såg slokig ut före regnet. Både jag och hon bor ju på en kulle med mager jord och stenar och berg undertill, så det har frestat på. Björken vid knuten gulnar i förtid t ex.

Jag har ju min enda semestervecka just nu - men i kväll gör möteskalendern sig påmind igen.

Övernitiskt, minst sagt!

Har just startat en kort semesterperiod efter sommarjobb. Det är ljuvligt att vara ledig och med ett väder där man kan strunta i jacka och bara njuta! T o m jag blir lite brun av solskenet! Och att få tid för nöjesläsning - just nu är det Elin Wägners biografi som gäller. Mina omedelbara reflexioner är att vi kvinnor inte kommit särskilt långt på 100 år, och så enorm beundran över allt hon hann med.

Läser om H&M-chefen som kollade de anställda tjejerna under blusen innan de fick gå hem för dagen. De kunde ju ha snott en bh... Var han inte intresserad av vad killarna hade under långbyxorna också? Det finns inte ord! Att han kunde komma på idén är en sak - att tjejerna kände sig tvungna att gå med på det hela är tragiskt.

I morgon väntar förhoppningsvis ytterligare badande för min del i egenskap av flyktingguide. Det gäller ju att passa på innan vädret slår om.

Plikten framför allt - eller?

Nu då jag klarat av både månadens räkningar och deklarerat via Internet samt hostat färdigt, kan jag tillåta mig några rader här. Har förresten även fått ett kortare jobb - en verklig utmaning.

Jag undrar mycket hur Migrationsverkets personal är funtad?! Hade visst hopp då ny chef tillsattes, men nu är allt sig likt igen - omänskliga beslut och signaler kommer därifrån. T o m Finland, som tar emot väldigt få invandrare, är mer humant nu! Hur kan man anse att det går att skicka tillbaka kvinnor och barn till Irak? Inte män heller för den delen, men det som senast hördes var att Migrationsverket anser att barn kan få sina grundläggande behov i Irak (detta inkl enligt verket mat, vatten och tak över huvudet). För mig är trygghet ett oerhört väsentligt grundläggande behov, faktiskt, och möjligheten att kunna överleva!

Varför kan inte Migrationsverket rätta sig efter FN och flera hjälporganisationer som menar att livet i Irak och Afganistan är för farligt för att skicka tillbaka flyktingar till? Varför kan inte även Sverige låta bli att skicka våra flyktingar baklänges till Grekland, när andra länder kan ta det beslutet med hänvisning till att Greklands asylprocess inte är acceptabel?

Varför envisas verket med att vilja skicka tillbaka kvinnor som riskerar att stenas eller mördas i hämndbegär, för att de tidigare blivit våldtagna och lyckats fly?

Tänk om man kunde få rediga svar! Jag skäms återigen över att vi har ett statligt verk som tar sådana beslut!

Plikten framför allt kan vara ett positivt valspråk - men i detta sammanhang blir det snarare negativt.

Tungt, tungt!

Fastän vi väl har misstänkt att Engla inte längre var i livet, var det tungt att få det bekräftat igår kväll. Inte har det blivit enklare idag, då det visar sig att hennes liv kanske hade gått att rädda ifall polisen i Dalarna tagit vara på tips... Det är omöjligt att sätta sig in i föräldrars och andra närståendes situation - men tankarna går i den riktningen. Det enda "positiva" i sammanhanget är att även mordet på Pernilla nu lösts, så att hennes familj fått visshet.

Samtidigt har det duggat ovanligt tätt på senaste tiden med unga våldtäktsmän och flera kvinnor och t o m barn som mördats. Vad är det som pågår, kan man undra? Varför tar man till sådana lösningar, trots att det är det värsta brott som finns?

Jag blir alldeles matt och förtrytsamt varm om vartannat över det faktum att kommunerna i mitt län (Kronoberg) inte fullt ut tar vara på statliga jämställdhetspengar och i stort sett inte alls använder pengar för projekt kring hederskultur. Det måste bli ändring! Vi måste ta kvinnors och barns/ungdomars utsatthet på fullt allvar från olika perspektiv. Det är inte enbart polisens eller kvinnojourens roll!

Ikväll tänder vi ljus för Engla i våra fönster - något måste vi ju göra för att visa vår empati.

Girlpower!

Igår puffade det ordentligt med girlpower i Moheda samhälle då Centerkvinnorna i Kronoberg höll sin distriktsstämma där. Ensamkommande asylungdomar från Swera Alvesta satte fart på blodomloppet med sin medryckande kurdiska musik först, och därefter hade vi panelsamtal om vad vi kan göra för att förebygga att barn och ungdomar far illa. Det blev ett bra samtal, men tiden gick alldeles för fort - många frågeställningar återstår. Maria Kornevik Jakobsson, en av c riksdagsledamöter, medverkade med sin sakkunskap kring barn och ungdomar.

Under och efter den ekologiska lunchen gick snacket högt och härligt- det kändes tydligt att vi behöver samlas då och då för att ventilera gemensamma frågor och krama om varandra. Samtidigt blev det tillfälle att beundra och köpa varor från tjejerna med företag på plats.

Förhandlingarna innehöll också politik (inte bara valärenden), och vi tog ett uttalande om att verkligen lyfta bort vårdnaden i uppenbara fall, där föräldrar egentligen förverkat sin föräldraroll. Det gäller att verkligen ha barnet i centrum och läsa varje rad i barnkonventionen! Alla har vi väl reagerat på Vetlandas beslut kring vårdnaden om Louise t ex.

Kroppen var trött och i huvudet surrade många lösa trådar när dagen var slut, men kul och givande var det att ha CK-stämma!

Barnbidrag - 2 april

Igår var det ju lugnast att inte skriva, och man ska ju ha tid att samla ihop tankarna för att åstadkomma något. Det fanns inte tid över till detta.

Utspelen duggar tätt, och jag tänker kommentera barnbidraget här. Jag har hela mitt vuxna liv varit förundrad över att barnbidraget går såväl till typ Skandia-direktörer som ensamstående mammor med tomma bankkonton på lika villkor. Det är stötande, anser jag.

Däremot vill jag absolut inte ha behovsprövat barnbidrag - vi ska inte klassa barn i vårt land! Vi ska inte heller bygga på krånglig byråkrati. Men idén att se över vad ett beskattat barnbidrag skulle innebära, ger ju alla barn barnbidrag, men föräldrarnas totala inkomst avgör hur mycket som blir kvar att nyttja i respektive familj. Det skulle i slutändan ge resurser till att satsa inom barn- och ungdomsområdet.
Finns många saker att stärka - familjeutbildning, familjecentraler, VAB-dagar för tonårsföräldrar, mer förebyggande arbete med samverkan som ledord, mot droger, elevvård, tjej- och killjourer, ungdomsmottagningar, studiebidrag för studenter, meningsfull fritidssysselsättning mm. Det är väl bara fantasin som sätter gränser. Allt som görs innan något händer är att betrakta som investering i välmående, utveckling, självkänsla, glädje jämfört med motsatsen.

Glädjande förslag ang invandrare och skolan

Måste lufta min glädje över att asylsökande med jobb inte ska behöva bli utvisade - äntligen ska det bli slut på denna galenskap! Vi behöver ju bli fler försörjare i Sverige, då är det ju omänskligt och idiotiskt att sända iväg dem som redan har arbete. Att det sedan finns ytterligare förbättringar att göra i hanteringen av asylsökande, får inte skymma detta goda initiativ.

Så till förslaget att ta bort individuella programmet från gymnasiet. Det är självklart att man ska göra ansträngningarna redan i förskola och grundskola för att ge barn och ungdomar de nödvändiga redskapen att kunna läsa, skriva och räkna! Hur ska vi annars kunna få med dem i samhället i stort, om de ska sitta vid sidan av under 10 av sina första år?

Dags att gå ut i solskenet och fira att vi börjar styra mot rätt håll!

Vad gör vi när barn far illa? Vad KAN vi göra?

För tillfället går det inte en dag utan att massmedia rapporterar om barn och ungdomar som far illa, t o m mördas eller begår självmord. Detta kan inte få fortgå! Vi måste ha barnperspektivet med i handlingar och beslut - barn och ungdomar i centrum! Något annat har vi inte råd med!

Centerkvinnorna i Kronoberg har länge planerat en aktivitet på detta tema, och söndagen den 6 april blir det ett panelsamtal mellan myndigheter/vårdgivare av skilda slag, ideella organisationer, vår riksdagsledamot Maria Kornevik Jakobsson och oss centerkvinnor. Denna aktivitet inleder vår distriktsstämma, och vi hoppas under 1,5 tim hinna beröra flera olika perspektiv med barn och ungdomar i fokus. Utgångspunkten är att vi har mängder av resurser men hur kan vi använda dem bättre, så att det förebyggande arbetet hinner ifatt.

Vi är övertygade om att det går att förebygga fler Fadime, Bobby, Louise, Rödeby, Riccardo...!

Välkommen att lyssna och delta, om Du är i närheten! Moheda församlingshem kl 10.30 - 12.00 är panelsamtalet, men vi startar med kultur redan 09.40.

Röda rosor och snö upp till knäna!

Glad Påsk! Nåja, det är lite si och så med påskstämningen, efter att ha varit i ide ett par dygn. Igår satt jag inne och eldade, mailade, stickade, höll tummarna för simmare och konståkare samt fick en del pappersarbete gjort. Matade brasan så länge veden räckte, men vägrade gå ut i blåst och yrsnö.

I em har jag så "vågat" mig ut för att skotta, hämta ved och lördagstidning samt njuta av kvällssolen. Jag tog med mig havregrynen från skafferiet för att nödtorftigt fylla på lite extra i fågelbordet. Kunde inte bära tillräckligt med fågelmat hem då jag påskhandlade, och räknade inte då med att behöva sitta i ide på det här viset. Fick uppfartsvägen plogad i em också.

Eftersom jag bor på en kulle med betesmarker runtom och skogen som bakgrund en bit bort, viner det bra runt knutarna på mitt hus samtidigt som snön lägger sig i drivor på vissa ställen och blåser rent på andra. Där den ligger räcker den till knäna, och eftersom marken var fuktig när snön föll, är den lite klistrig och halvblöt längst ner - inte helt enkelt att skotta trots teflonskyffel. Så nu har jag röda rosor på kinderna och har sett en fantastisk solnedgång. Det ska ju bli ännu kallare i natt...

Det här vädret hade ju passat vid jul - nu är jag orolig både för vårblommor och vårfåglar! Hör att några blivit strömlösa igen och är mycket tacksam för att Kreab varit föregångare med att gräva ner elkablar. Här har det enbart blinkat till någon enstaka gång.

Mitt trådlösa s k bredband är så trögt så man kan tro snön har smugit sig in ibland ettor och nollor! Det härliga med att bo på landet får vi betala på annat sätt många gånger om, minsann! OM jag lyckas med tekniken, trots tröghet, kanske jag kan visa dig solnedgången på påskafton 2008.

Kör försiktigt, ifall Du tar ut även bilen ur idet!

Igår tranan, idag bofinken!

Måste få släppa fram vårglädjen också! Igår hördes talgoxarnas filande in genom bilrutorna då jag körde i Kronobergs län. Då hade jag glädjen att se årets första tranor en bit hemifrån - idag går de på åkern utanför. Vid mitt fågelbord har jag haft extra fint besök idag - av bofinkar, dessa mästerdrillare - förutom av de vanliga gästerna, stannfåglarna förstås.

Även om vädret är grått och blött, så åker mungiporna upp när dessa välkomna vårgäster återkommer.

Ekot vilseleder

I morse blev jag mycket upprörd, då Ekot utelämnade att Centerpartiet har höjda garantipensioner som sin hjärtefråga. Det är i stort sett det sista vallöftet från (c) att genomföra, och vi driver det hårt i budgetförhandlingarna även denna gång. När Ekot vilseleder både i radioutsänding och på hemsidan känns det högst orättvist!

Centerpartiet är helt på det klara med att kostnadsökningar även drabbar pensionärer, och att välfärdsförbättringar också ska komma dem med lägst pensioner till del.

Nu håller jag tummarna för snabb korrigering eller möjlighet att komma till tals med entydigt besked ang denna hjärtefråga! Mina sms har gått varma "uppåt"!

Kvinnokraft!

Jag har haft förmånen att i slutet på förra veckan och under helgen träffa på mycket kvinnokraft! Centerkvinnorna uppmärksammar duktiga kvinnor som är företagare i samband med internationella kvinnodagen 8 mars - vi delar ut diplom och tårtor, och framför allt får kvinnorna möjlighet att berätta om sitt företagande och vägen dit.

Det har varit verkligt fina möten! Känns så gott att kunna uppmuntra precis när det som bäst behövs - när det är lite motigt eller PR efterlängtas. Jag hamnade bland 65 festglada kvinnor i Ryssby Hem och Samhälle och fick delta i deras arrangemang samtidigt som vi uppvaktade Ljungby kommuns förebild för kvinnors företagande - det var starkt!

Vidare träffade jag tillsammans med lokala centerkvinnor en härlig kvinna i Markaryd som driver hälsobutik och producerar egna hälsosamma hudprodukter. Modigt!

I Växjö talade vi på Speaker's Corner, tågade genom centrum med plakat om Qvinnors företagande samt deltog i program på biblioteket.

Men Centerkvinnorna Kronoberg har tillsammans uppmärksammat ett företag med kvinna som drivande i varje kommun, dvs 8 stycken. Det känns angeläget! Vi behöver fler som vågar ta språnget och då är nära förebilder en väg att gå. Är Du nyfiken att läsa mer? www.kronoberg.centerpartiet.se och www.tingsryd.centerpartiet.se

Glad x 4 (minst)!

Visst finns det saker att glädjas över, även om det blåser snålt kring knutarna och är oro i världen!
1. Sverige har erkänt Kosovo - det gör mig glad för Kosovos skull och för att Sverige inte fegar längre!
2. Jag har besegrat Offentliga jobb-sajten och orkat/hunnit lägga in meriter samt ansökan där. (Är helt omöjligt utan någon form av åtminstone smal-smalt bredband.)
3. Hillary går framåt igen! Jag känner att hennes erfarenhet behövs (och är inte intresserad av fortsatt republikanskt styre over there!).
4. På lördag är det internationella qvinnodagen - och då händer det saker i Centerkvinnoleden! Vi firar framgångsrika qvinnor - förebilder bland företagare - och vi samlas till manifestation med andra.
Kom med Du också!

Fortsättning + Grrrrr!

Jag vill bara göra ett tillägg till tidigare inlägg om vaccination mot livmoderhalscancer: Behovet av att screena kvinnor försvinner ju inte med denna vaccination, dels för att vaccinet hjälper mot 2 olika slags virus och det finns flera, dels för att det naturligtvis dröjer innan dessa tjejer som nu får vaccin kommer upp i vuxen ålder, medelålder och blir ännu äldre. Ville bara klarlägga detta. Men vaccinet kommer ju att förebygga insjuknande orsakat av just dessa två virus och kommer att skydda dem som även i framtiden av olika skäl kommer att undvika att gå på allmän screening.

Så till dagens förtretelse:
Eftersom det var häftig storm i går kväll och natt, blåste ju en del träd ner över vägarna. Följden blev bl a att vi inte får vår lokaltidning idag lördag, och därmed inte någon gång, trots att det går alldeles utmärkt att köra på vägarna när det blivit ljust. Jag har full förståelse för om tidningsdistributionen hade blivit inställd under natten och uppskjuten till förmiddagen, men så har inte skett. Man har kört ut "mitt i natten" som vanligt med risk för olyckor, men helt enkelt struntat i de vägar där man inte kom fram. Dessutom kan man inte prata med någon ansvarig person på distributionsföretaget Tidningsbärarna utan enbart FÖRSÖKA knappa in utebliven tidning med hjälp av telefonen (vilket inte fungerar!) och tidningen som köper tjänsten, monopolinnehavaren Smålandsposten, tycker inte att detta är en stor sak. Tidningen kommer ju andra dagar... Men lördagstidningen är ju den som är mest välfylld och den man som läsare hinner med bäst. Att då inte få den distribuerad är svagt. Ännu svagare är att man inte kan klaga till den som utför tjänsten och fysiskt finns i Malmö, och att inte detta företag meddelat sin uppdragsgivare Smålandsposten om utebliven distribution! Varför utsätta sin personal för livsfara genom nattarbete när stormen rasar, i stället för att kunna distribuera till samtliga när ljuset återkommit och stormen lagt sig? Den kompensation man får är att abonnemanget förlängs med en dag, om man lyckas anmäla det hela vill säga... Vi kan bara jämföra med tiden efter orkanen Gudrun, då vägar var igenkorkade av träd i flera dagar. Då fungerade postens distribution i alla fall - personalen körde andra vägar för att i största möjliga mån göra sitt jobb och leverera...

Socialstyrelsen har sagt sitt, äntligen!

Idag kom nyheten att Socialstyrelsen rekommenderar det vaccin som tagits fram mot det papillomvirus som orsakar livmoderhalscancer. Det har jag som Centerkvinna sett fram emot. En del landsting erbjuder redan detta vaccin, medan andra har avvaktat Socialstyrelsens beslut.

Inget är enkelt för det, eftersom detta vaccin är mycket dyrbart. Men nu kan vi driva på för att både få in vaccinet i barns vaccinationsprogram samt ge det till unga tjejer innan de blir aktiva sexuellt. Det är ju inte gratis att screena alla kvinnor med jämna mellanrum eller att behandla dem som drabbats av cancer, så förebyggande måste löna sig i längden både ekonomiskt och mänskligt.

Problemet är ju att alla nya mediciner ger stora kostnadsökningar för landstingen samtidigt som patienterna ställer tillbaka oanvända mediciner för 10-tals miljoner i varje landsting. Här finns saker att ta tag i, både att det skrivs ut små provförpackningar när en patient ska få ny medicin, och att läkarna håller sig till de billigaste rekommenderade medicinerna, i stället för att skriva ut onödigt dyra. Samtidigt måste det bli snabb koll på alla de mediciner som många äldre får utskrivna vid olika tillfällen, där vissa substanser kanske t o m bråkar med varandra med nya symtom som följd.

Solen är tillbaka!

Mitt i denna bråda tid med årsmöten, som innebär både tillbakablickar och framtidsplanering, har jag just tagit årets första stund i solen på min yttertrappa. Det har varit tillräckligt varmt för att kavla upp ärmar och ben men ändå behålla jackan om axlarna samt vända upp näsan mot solen. Ljuvligt! Det är den dagen på året jag längtar mest till (ja, och så den dagen i oktober vi får tillbaka normaltid)! Samtidigt är det ju så att i skuggan behövs ytterkläderna fullt ut och småfåglarna får sin vintermat i fågelbordet. Men ändå! Det är en vändpunkt.

Solen kan väl också anses vara tillbaka, åtminstone bildligt, över Kosovo. Vilket tutande det var i Växjö igår eftermiddag och kväll, då jag var där för styrelsemöte! Jag gläder mig med frihetsivrarna, samtidigt som jag bävar för den andra sidans hållning. Något som dessutom bekymrar mig är att Sverige inte ämnar vara bland de första länderna i EU som erkänner Kosovos självständighet. Den här första tiden är oerhört känslig och då borde EU stå enat, så långt det bara går. Är rädd för att det återigen handlar om flathet i förhållande stora grannen i öster. Vi har inte råd att offra människoliv och människors frihet för handelsutbyte, och det står jag för!

Tillbaka igen!

Hej!

Nu, då jag inte är t f chef längre, tycker jag det är dags att uttrycka åsikter här igen.

Sedan årsskiftet är jag arbetssökande, och har nöjet att ha kontakt med arbetsförmedlingen. Eftersom jag för ett par år sedan var oerhört frustrerad över mina dåvarande besök och datainlägg hos AF, måste jag nu rosa den förändring som skett, åtminstone vid mitt kontor. Jag blir välkomnad som en gäst/värdefull kund, en individ, en som kan tänka och agera själv mm. Förvandlingen är total! Det är inte enbart fråga om charmkurs, utan en fullständig attitydförändring. Mycket positivt!
Jag väntade mig en viss förbättring, eftersom ett litet projekt med rapport kring kundbemötande genomfördes vid min första period som arbetssökande, men inte denna makeover. Det är imponerande och gör mig glad och lugn inför fortsättningen! Jag har t o m fått mitt första förslag någonsin med matchning. Säkert ett resultat av både regeringsskifte, arbetsmarknadsläge och attitydförändring!

I övrigt är det stormigt och stressigt i årsmötestider. Klimatsmart är trenden!

Ska i alla fall njuta av konsert av högsta dignitet i eftermiddag - Jablonski och Musica Vitae via Tingsryds Konsertförening. Då åker axlarna ner och lugnet infinner sig. Hoppas nu vägarna inte är blockerade av träd...

Alive!

Jo, jag lever i allra högsta grad, även om det just idag skaver oroväckande i halsen. Men jag drar mig för att vädra mina åsikter här för närvarande i någon större omfattning, eftersom jag innehar en chefstjänst. Tar gärna emot kommentarer i det ämnet.

Naturligtvis har jag varit på C-stämman i Kalmar och agerat, och i helgen var jag helt överraskande i Landskrona och peppade upp ett gäng centerkvinnor från södra Skåne. Det var verkligen inspirerande att byta tips och idéer och få en skymt av en för mig ganska okänd stad. Nya kontakter är alltid spännande!

Jag har gått och blivit flyktingguide sedan sist - det innebär också nya kontakter, erfarenheter och en massa ny lärdom. Kan verkligen rekommenderas! Att jag sedan har veckor där tiden inte riktigt räcker till, får inte hindra mig från att vara medmänniska då jag kan.

Ha det gott i den kommande septembervärmen!

Dags att fira - dubbelt!

Ja, inte är vi norrmän precis, men vi håller väl på att lära oss fira vår nationaldag. Att vara tillsammans är ju en god början. Själv ska jag fira vid Utvandrarnas hus i Växjö, där bl a Öppna kanalen Växjö får ta emot kommunens stipendium för goda insatser mot främlingsfientlighet och rasism. Bra jobbat efter enbart ett års TV-sändningar!

Annars tänkte jag vi nu verkligen kan fira att det blir RUT-avdrag fr o m första juli 2007, då avdraget för hushållsnära tjänster börjar gälla. Detta har vi kämpat för i Centerkvinnorna länge, länge som ett led i att få vardagspusslet att gå ihop, men också för flera jobb och företag samt karriärmöjligheter för främst kvinnor, men även män. Samtidigt blir det fler vita tjänster och därmed bättre pensionsförmåner, försäkringsmöjligheter och en yrkesstolthet för dem som jobbar samt skatt för samhället. Det finns bara vinnare!

Ja, så kan man ju alltid fira att magnolian har blommat för första gången i min trädgård och att universitetsterminen snart är till ända. Hur intressant det än är med freds- och utvecklingsstudier, så är det arbetssamt också - när man inte kan ägna sig enbart åt dessa... Men oj, vad jag har lärt mig mycket på enbart en termin! Jag blir fortfarande upprörd naturligtvis då jag hör och ser om eländet i världen, men jag förstår mekanismerna bakom och under bättre nu. Synd bara att inte fortsättningskursen kommer nu till hösten, utan först nästa vårtermin... Vi får se hur livet gestaltar sig.

Ha nu en himla trevlig 6 juni!